Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - C. T. Odhner: Gustaf II Adolfs Tyska Politik (Droysen: Gustaf Adolf; Cronholm: Sveriges Historia under Gustaf II Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF II ADOLFS TYSKA POLITIK. ID
mern höllos dessa fiendtliga grannar bäst i schack. Den anförda
liknelsen blef vid ett annat tillfälle närmare utförd på det sätt, att
Sverige vore att betrakta som en fästning, den der hade skären
till vallar, Östersjön till vallgraf och Pommern till "<contrescarpe"
(utanverk).?) Man finner häraf, att det svenska östersjöväldet —
dominium maris baltici, som var Gustaf Adolfs oföränderliga syfte —
att detta välde ej endast gick ut på eröfring, utan i första rummet
afsåg eget försvar; och erfarenheten har tillräckligt bekräftat denna
uppfattning; den har visat, att, sedan den yttre försvarslinien, utanver-
ken i söder och öster, en gång blifvit bruten, så har vallgrafven
gång efter annan öfverskridits och vallarne ej varit tillräckliga att .
skydda fästningen. Äfven häri visar sig vidden och skärpan af
Gustaf Adolfs statsmannablick.
Emellertid har man inga bevis derför, att Gustaf Adolf från
första börian afsett några andra eröfringar i Tyskland, än sådana,
som voro absolut nödvändiga för att betrygga östersjökusten och
der stadga det sveaska inflytandet; hans tankar sträckte sig ej
längre än till Stralsund, Wismar och några andra hamnar på kusten
samt allians med Nordtysklands protestantiska furstar. Sådana voro
de fordringar, han framställde vid mötet med kurfursten af Bran-
denburg i Maj 1631,"") och Salvius har samma år haft i uppdrag
att begära af kurfursten den pommerska kuststräckan för Sveriges
räkning.""") Men det dröjde ej länge, innan dessa planer började
vidgas och förstoras, innan det rent defensiva i utgåogspunkten bör-
jade uppblandas med eröfringstankar, dock så, att dessa tankar all-
tid låta hänföra sig till nämda hufvudprincip. Det var efter sla-
get vid Breitenfeld och under det glänsande segertåget i sydvestra
Tyskland, som dessa tankar började antaga en bestämd form, fram-
träda i bestämda planer och fordringar. Från Mainz sände Gustaf
Adolf i December 1631 en befallning till svenska riksrådet att yttra
+) Balvii yttrande till de brandenburgska sändebuden i Osnabriick
1645: se Urkunder zur Gesch. des Kurftirsten Friedrich Wjil-
helm von Brandenburg, IV, a. 408.
++) Enligt kurfurstens bref till Schwarzenberg, citeradt af J. G. Droy-
sen, Gesch. der Preuss. Politik, I0, 1, 265.
++$) Enligt Salvii egen uppgift i de svenska ambassadörernas i Osna-
bräck relation den 26 januari 1646.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
