Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - C. T. Odhner: Gustaf II Adolfs Tyska Politik (Droysen: Gustaf Adolf; Cronholm: Sveriges Historia under Gustaf II Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 GUSTAF IUI ADOLES TYSKA POLITIK.
Adolfs förehafvanden; han tröttnade ej att varna sin herre och
mana honom antingen till en betryggande uppgörelse med Sverige
eller till ett kraftigt angrepp på dess eget område. För det senare
ändamålet återupptog Wallenstein Sigismunds gamla plan att med
tillbjelp af en spansk flotta från Nederland hemsöka Gustaf Adolf
i hans eget land; han arbetade ifrigt på att indraga Hansestäderna
i sitt nät, för att kunna förfoga öfver deras sjömakt, och han upp-
rättade i Wismar en örlogsstation, der en spansk-kejserlig flotta hastigt
uppväxte; han sökte derjämte genom hjelpsändningar qvarhålla Gu-
staf Adolf i Polen och utsådde frön till oenighet emellan de båda
nordiska konungarne, på det de i farans stund måtte stå isolerade.
Om dessa planer lemnar hr Cronholm i sista delen af sitt arbete
fullständiga upplysningar. Det var för dessa planer mot Norden, som
Wallenstein så ifrigt eftersträfvade Stralsunds besittning — denna
stad var nyckeln till Östersjön från den tyska sidan; — det var af
samma skäl, som Gustaf Adolf betraktade Stralsunds räddning som
en - lifsfråga för sitt land och tog detsamma i sitt skydd, en åt-
gärd, som blef första utgångspunkten till hans inblandning i tyska
kriget. Det blef honom allt mera klart, att Sveriges sjelfständig-
het ej vore betryggad, förr än kejsaren aflägsnades från östersjö-
kusten och Sveriges inflytande der sattes i stället. Han hade ej
stort förtroende till våra s. k. naturliga gränser, utan menade tvärt-
om, att man borde förlägga vår försvarslinie annorstädes än i Sverige;
«tyt, sade han, ”"ingenstädes äro vi svagare än i Sverige, allden-
stund vi hafva vidlyftiga stränder och många hamnar, så att omöjligt
är allt så sköta, att icke fienden fotfäste fatta skulle’’+) Derför
hade han utestängt Ryssland och Polen från Östersjön och flyttat
våra råmärken in i fiendens egna landamären; derför beslöt han
att i afseende på kejsaren hällre förekomma än förekommas, att
hällre flytta kriget öfver på tyskt område än hemsökas i eget land
och att om möjligt göra sig till herre öfver södra kusten af Öster-
sjön, liksom han förut blifvit det öfver den östra. "Pommern och sjö-
kusten”, yttrade Axel Oxenstjerna längre fram, "äro liksom en ba-
stion för Sveriges krona; deri består vår säkerhet mot kejsaren";
han kunde ha tillagt äfven mot Polen och Danmark, ty från Pom-
+) Gustaf Adolf till Axel Oxenstjerna den 5& Mars 1629: Gustaf
Adolfs Skrifter, ss. 533—4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
