Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - L. D.: Svensk Lyrik: (Dikter af Fjalar, Gellerstedt, Klockhoff, Snoilsky)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 BVENSK LYRIK.
att han, åtminstone innan hans tid blef upptagen af vigtigare gö-
romål, brukade bokstafligen tillämpa det för målarekonstens id-
kare mycket riktiga rådet: "Nulla dies sine linea", — ett råd,
om hvars lämpliga användande i poesien väl både ett och annat
kunde sägas; vi känna cn annan ordentlig samtida, som på sin
dörr en tid hade stående sitt visitkort och derunder orden ”diktar
kl. 10—11". Märkvärdigt nog ville publiken aldrig läsa, hvarken
hvad den flitige eller hvad der ordentlige skalden skref i tjocka
band; — så otacksam kau publiken vara!
Vi hafva skalder med och utan känsla, vi hafva skalder med och
utan fantasi, vi hafva skalder med och utan kallelse, och vi äro, —
skall jag uttala ordet? — vi äro snart utledsna vid dem alla!
Gudarnes styrkande Suttungsmjöd har förvandlats till sockervatten,
och om stundom en och annan "glad skald" gjutit några droppar
sprit deri, för att det skall se ut som den svenska nektarn, eller
en naturpoet krystat några droppar björksaft i vattnet, för att det
skall lukta som skogsdoft, eller andra saltat vattnet med sina tå-
rar, — vatten blir dock alltid vatten, men aldrig mjöd.
Här är icke stället att undersöka orsakerna till och följderna
af deuna belägenhet, i hvilken vår — och icke endast vår — poe-
tiska literatur befinner sig. Jag skall endast fästa mig vid ett
enda faktum, och med detta faktum såsom utgångspunkt skall lä-
saren måhända sjelf kunna göra sina reflexioner: bland alla julens
diktsamlingar kunna vi endast anbefalla fyra. Vi förbigå dervid E.
Sehlstedts "Ännu ett häfte", som utmärker sig genom den samma
ungdomliga gladlynthet, sow alltid varit egendomlig för denne sån-
gare och sålunda icke utgör något nytt på vår parnass, samt Ma-
thilda Langlets anspråkslösa "Blad och Blommor”, hvilka, oklan-
derliga såväl med afseende på ett "poetiskt" innehåll, som på en
syvacker form", dock endast säga hvad tusen andra skalder sagt,
utan att framhålla någon synnerligen utpräglad författarepersonlighet.
Vi hafva här liggande framför oss dessa 5 band dikter: ove-
dersägligen de bästa, som julen har bragt oss, och «de höja sig
alla öfver det vanliga måttet för julliteraturens produkter", som
det ju brukar heta. De hafva alla ett gemensamt drag: de hvila på
natur- och konstsymbolikens grund! Skalden ser ett föremål i natu-
ren, han skildrar det, och han säger med mer eller mindre klangfull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
