Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - A. H.: Om våra Prosaöfversättningar. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 OM VÅRA PROSA-ÖFVERSÄTTNINGAR.
kiska". Engelska och tyska må inskränkas å nos moments perdus,
och det är ej värdt att misströsta, om man ock lyckas blott till
hälften. Man kan vara okunnig i dem och likväl hafva uppnått en
fullkomlig bildning” o. s. v. Vi hafva här framför oss en yttring af
den <Narcissus-rol", som Laboulaye allvarligt förehållit sina lands-
män. Man har nu ock sett, huru äfven ett stort fölk kan blifva
straffadt för blind sjelftillit och egenkär likgiltighet för det, som
tänkes och arbetas utom dess gränser. Denna tuktans dyra lär-
domar tala högt nog, för att kunna komma äfven andra till godo.
Men ett är det, om en nation af en främmande bildning tillegnar
sig bidrag att sjelfständigt bearbeta i sin på fri och egen grund
hvilande odlings utveckling; ett annat åter, om hon lånar den i
ett och allt, för att osjelfständigt eftergöra dess former. Det förra
lemnar ett tillskott af kraft, det senare kan på sin höjd till en tid
något öfverskyla den inre maktlösheten. Erkänna vi ej med föröd-
mjukelse i det gustavianska tidehvarfvets vitterhet märken af galli-
ska fjättrar, höra vi ej i fosforismen rasslet af tyska bojor, och
bar ej å andra sidan det svenska nationalmedvetandet i Tegnérs
dikt med glädje och stolthet helsat den svenska vitterhetens sjelf-
ständighetsförklaring och ett af de största fakta i vårt folks historia
från urminnes tider in till den dag, som är?
Med dessa flyktiga erinringar har blott åsyftats att visa, hurn-
som den frågan väl kan vara värd att besinna, om ej det starka
svallet af öfversättningar på vår bokmarknad möjligen verkar häm-
mande på den inhemska literära produktionen.
En betraktelse af vår öfversättnings-literatur kan dernäst ej
undgå att fästa sig vid den omständigheten, att hon nästan uteslu-
tande är hämtad från just de utländska literaturområden, hvilkas
språk äro mera allmänt kända i vårt land; för denna del af vår
literära produktion stå vi i skuld hos de skandinaviska grannlän-
derna samt England, Frankrike och Tyskland. Deremot förekom-
mer nästan aldrig en öfversättning från italienskan, ehuru den
italienska vetenskapen, enligt sakkunniges omdöme, befinner sig i
ett flor, som i vissa grenar torde öfverglänsa hvad de andra stora
kulturfolken för närvarande frambringa; särskildt skulle vi tro, att
detta gäller om statsvetenskaperna. För snart tjugu år sedan sökte
en bekant tysk vetenskapsman, professor Röder i Heidelberg, genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
