Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - A. H.: Om våra Prosaöfversättningar. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 OM VÅRA PROSA-ÖFVERSÄTTNINGAR.
bryta en, qväfva en annan kraft, den der var ämnad för stora upp-
gifter. Hur annorlunda i de stora samhällen, som täfla med hvar-
andra om hedern ,att ega ett "veridsspråk’, om än icke bildningens
universela tungomål, der forskaren på sitt eget språk talar till
Hela verldern, der samfundslifvet, under ett friskare luftdrag, rör sig
i mäktigare former, och der hvarje vetenskapligt sträfvande eger
ryggstödet af en långt större krets af intelligenta krafter: — allt
” inflytelser, som äro egnade att uppamma krafter, bereda dem verk-
ningskrets och förmå dem till ansträngningar!
Vi tro ej, att man kan afgörande vederlägga hvad här yttrats
om de i hög grad ogynnsamma förhållanden och vilkor, under hvilka
literaturen arbetar inom små samhällen, genom att t. ex. åberopa
att Berzelius säkerligen i Sverige blef allt, hvad han för vetenska-
pen kunnat blifva i England, eller genom att invända, att det dock
dess bättre ej är ärelystnaden, som varit det vetenskapliga framåt-
skridandets starkaste häfstång. Ty undantag, om än många och ly-
sande, upphäfva ej regeln, och det tjenar till ingenting att mora-
lisera fakta, om man än bland dessa skulle varsna den obehaglig-
heten, att ett fåtaligt folk, ett litet språkområde icke erbjuda
samma gyunande atmosfer, som de stora nationerna, för det and-
liga lifvets kraftiga, egendomliga utveckling. Har man ej exempel
derå, att vetenskapsmän, hvilka deras hemland skulle velat fram-
för andra räkna som helt och hållet sina, liksom till hälften
utvandrat, i det de funnit sig föranlåtne att framför sitt modersmål
föredraga ett annat, mäktigare språk för offentliggörandet af epok-
görande forskningar? Det har, på tal om dylika frågor, en och an-
nan gång framhållits, att från Holland många sådana föredömen
kunna anföras, liksom det äfven sagts, att öfversättningar spela en
nog stor rol i den holländska literaturen. Ett anmärkningsvärdt
exempel, som rinner oss i minnet, kan förtjena att nämnas. Den
erkiändt främste och klassiske författaren öfver Rembrandts lefnad
och verk, C. Vosmaer, erkänner med ett vemod, som han ej förmår
dölja, att han måst taga sin tillflykt till franska språket. Je ne
saurais renfermer dans les limites restreintes de notre langue et du
public peu nombreux qui chez nouz prend connaissance d’une étude
gur Vart, des pages inspirés par le desir de porter aussi loin que
possible la gloire du grand artiste — med dessa ord slutar en be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
