Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - A. H.: Om våra Prosaöfversättningar. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
OM VÅRA PROSA-ÖFVERSÄTTNINGAR, 43
vetenskapernas området eller af någon "utmärkt undervisningsbok
för ungdomen". För de första sex åren 1861—1866, då akade-
mien ej var förbunden att se sig omkring bland de "funder före-
gående kalenderår!" utkomna öfversättningar, lemnade hon detta pris
till hrr Hagberg, Strandberg, H. M. Melin (bibelöfversättaren),
Kullberg, Dahlgren, Böttiger. Ej utdeladt för 1867 och 1869, har
det för 1868 lemnats till öfversättaren af "de sju mot Tebe’’, hr
Alexanderson, och för 1870 till Ariostos öfversättare, hr Kullberg.
Häraf finner man åtminstone, att vetenskapsakademien ej en euda
gäng uppsökt någon öfversättare af poetiska lösören, hvarom här
ofvan talats.
Mot den förnäma ringaktuing af prosa-öfversättningar, hvilken
vi uti ej ringa mån hafva att tacka för den jämmerliga ståndpunkt,
hvarpå flertalet af våra öfversättare befioner sig, skulle både från
vårt eget land och från utlandet kunna åberopas ganska många
och ganska betydande literärhistoriska fakta. Så länge ännu rätts-
vetenskapen ihågkommer Jeremy Benthams förtjenster, skall den ock
i erkänsamt minne bevara hans franske öfversättares, Pierre Etienne
Louis Dumonts namn, oansedt att denne sjelf blygsamt hänför sitt
arbete till en "lägre" art, un genre subalterne. I Tyskland har
man ej tvekat att med Göthes verk införlifva prosa-öfversättnin-
garna ’"Rameaus Neffe’ och "Benvenuto Cellini. Om än Dide-
rots oförlikneliga genistreck första gången offentliggjordes i Göthes
tyska öfversättning, har dock numera det sanskyldiga originalet i
hela femtio år varit i tryck tillgängligt; och hvad den ryktbare
italievske konstnärens memoirer vidkommer, var urskriften både ut-
gifven och på engelska öfversatt, innan Göthe öfverflyttade den till
sitt modersmål. Götbe intager sålunda ej längre till det förra ar-
betet, och har till det senare aldrig innehaft en sådan undantags-
ställning, att den allena kan andragas såsom grund, hvarför dessa
båda prosa-öfversättningar ingå såsom delar i hans samlade skrifter.
Likväl har man:ej undanskjutit dem, såsom man hos oss ur Gei-
jers skrifter uteslutit tolkningen af Macbeth, den första svenska
öfversättning från Shakspeare. Vi vilja ej uppehålla oss vid, att
en Olof von Dalin, på höjden af sitt literära rykte, ej aktade un-
der sin värdighet att utgifva en öfversättning från Montesquieu, så
mycket miudre som den ådrog sig en skälig "critique" af eu sam-
tida statsman, eller att Bellman gjort prosaöfversättningar, lik-
som i en senare tid både Vitalis och den store öfversättninags-
mästaren i bunden stil, L. Arnell, utan blott erinra derom, att en
Stjernstolpe såsom prosa-öfversåktare vida mer, än såsom original-
diktare eller poetisk parafrast, grundat ett literärt rykte, som be-
håller ett rum i vår literaturhistoria. 4. H.
”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
