Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - N. Linder: Svenskt Ordboksarbete (Svenska Akademiens Ordbok. — A.) II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKT ORDBOKSARBETE. 113
mansättningar, ehuru förrådet ändå ej är uttömdt, så finnes ingen
enda vid t. ex. orden allmoge och arbetare. Likväl hafva äf-
ven dessa ord bildat ett icke ringa antal sådana: allmogeman
(Bergstedt), -mål, -ord, -språk (Rietz), -välde m. fl.; arbetare -
bostad, -förening, -hop, -möte, -orolighet, -sammankomst,
-sång, -visa m. fl. Af sammansättningarna med ordet arbete
saknas bland många andra: arbetsanstalt, -befälhafvare, -be-
rättelse, -besparande, -bidrag (K. Förordningen om landsting,
$ 47), -byte, -duglig, -duglighet, -fri,-förhet,-förman, -inställ-
ning, -inställelse, -lysten, -månad (Sv. Ak:s H., I fr. 1786,
8. 28,) -pligtig, -redskap, -skyldig, -straff,-tvång m. fl., m. fl.
Der och hvar träffar man bland språkprofven ord, som icke haf-
va fått någon plats i den alfabetiska ordningsföljden. Så afbinda
i språkprofvet till afbasta. Under affyra upptages affyrande,
men icke affyring, ehuru man på samma sida finner afföring
jämte afförande och på den följande afgnagning, afgnidning
jämte afgnagande, afgnidande. Att ordformen affyring likväl
ansetts duglig, bevisas af sp. 303, der antändningshuf säges
vara: "Liten huf, som vid affyring användes på skjutgevär med
slagkrutslås”. På samma sätt finner man aflatskista i ett af
språkprof ven till aflatspredikant, aflatsformel under aflats-
sedel, men intetdera behandladt på lexikaliskt sätt.
«Af föråldrade ord och betydelser äro i allmänhet endast
sådana intagna, som tjena att förklara uppkomsten af ett nu rå-
dande språkbruk. Undantagsvis har derutöfver ett och annat ord
fått sig ett rum tilldeladt, fastän icke mer i bruk, men möjligen
förtjent att åter komma i åtanke", heter det vidare i förordet.
Vi äro här inne på den ganska vigtiga frågan om den tide-
rymd, som en svensk ordbok bör omfatta. Kindblad anser hun-
dra år (1750—1850) vara det tjenligaste tidsmåttet. "Alla ord och
ut: -yckssätt, ordbetydelser och ordformer, hvilka under denna tide-
rymd lefvat och haft användning i språket, utgöra således fö-
remål för ordbokens egentliga behandling. Hvad derförinnan egt
rum anses tillhöra fornspråket’t"). Almqvist och Dalin begrän-
+) Ordbok öfver Svenska Språket af Karl Edvard Kindblad. I.
Stockholm 1867. Vid. 17. Jfr s. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
