Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - N. Linder: Svenskt Ordboksarbete (Svenska Akademiens Ordbok. — A.) II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 SVENSKT ORDBUKSARBETE.
som hvarje tänkande menniska lätt skall finna, om hon vill med
oveld öfverväga saken, ingalunda en försämring eller förskämning
af skriftspråket, utan just det äkta urgamla svenska tungomålet,
ehuru de utvecklat sig på annat sätt än det förra, hvarjämte de
på grund af en mängd inverkande omständigheter äfven blifvit sins
emellan olika samt mer och mindre störda i sin utveckling af hvar-
andra och af bokspråket. Men ännu alltjämt följa de, äfven i de
minsta småsaker, lagar, som i det hela taget äro både strängare
och förnuftigare, än de som gjort sig gällande i de bildades språk,
hvilket dels genom främmande påverkan, dels genom missförstånd
eller högfärd hos de talande och skrifvande blifvit i ganska många
fall skadadt och förfaskadt. Det är just sökandet efter och fin-
nandet af dessa lagar samt dialekternas renhet och frihet från för-
konstling, som göra deras studium så lockande och så vinstgifvande.
Ända sedan skilnad uppstod mellan skriftspråk och s. k. bil-
dadt samtalsspråk å ena sidan och folkspråk eller allmogemål å den
andra, har det förra städse riktats genom de senare samt alltid
förädlats och funnit sig väl deraf. De bästa ord, som in-
kommit i skriftspråket, äro utan gensägelse de, hvilka hemtats ur
denna källa. Då sådana bara lyckas få tjena en eller anran mer
allmänt läst ’ skriftställare såsom uttrycksmedel för hans tankar,
så är deras tillvaro såsom kulturord lätt nog tryggad, och derige-
nom är äfven deras rätt till rum i ordboken afgjord. Andra åter gå
visserligen och gälla i samtalsspråket som godt mynt: nästan hvarje
menniska i flere landskap förstår hvad de betyda, använder dem
i dagligt tal och finner dem ofta rent af oumbärliga i sammanlef-
naden med andra, men icke dess mindre äro de ett slags vargar
i veum, blott derför att ingen kommit sig för att gifva dem laga försvar.
I hela den bildade verlden röjer sig i våra dagar, måhända
starkare och framgångsrikare än någonsin förut, en sträfvan att taga
vara på och draga nytta af de ämnen för nationel utveckling, som
finnas i folklifvet, och en stor mängd skriftställare finnas, hvilka
hafva klart insett äfven landskapsmålens värde, ehuru allt jämt
olika åsigter råda om "riksordböckernas" förhållande till dem.
Både de fleste och de bäste af nyare tiders lexikografer äro lik-
väl böjda att på ett eller annat sätt, i större eller mindre omfatt-
ning, taga dem med i sina arbeten. Man läse t. ex. Jacob
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
