Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 SVENSKT ORDBOKSARBETE.
af dess ställning till aderton. För att erhålla sådan hänvisas
man till ett särskildt arbete, aämligen Svenska Språkets Lagar.
Blott för att visa, att äfven första häftet rätt väl kunda haf-
va riktats med några ord af här nämnda beskaffenhet, meddela vi
förslagsvis en kort lista på sådana, hasteligen hopplockade dels ur
Rietz” stora Ordbok öfver Svenska Allmogespråket, dels ur några af
fackmännen väl kända specialarbeten. .
Om några af dessa ord, i fall de eljest komma att aktas an-
vändbara, skulle befionas öfverfiödiga, då nämligen språket förut
har uttryck för de motsvarande begreppen, så bör man likväl ibhåg-
komma fördelen af att hafva flare ord för samma sak. Det är i
alla lifvets förhållanden städse förmånligt att hafva i vargärd af hvad
godt är. .
Aflands-väder, n. (plur. lika), vind som blåser från land.
Gotland. 8e Rietz, 8. 17. — Naturligtvis finnes äfven liksom i
norskan aflandsvind, fastän Rietz icke kommit att upptaga det.
Afländig, adj., sluttande, som har lutning. Om marken.
Förekommer i flere sydsvenska landskap: Östergötland, Småland,
Öland, Bleking m. fl. Jfr oländig.
Afmån (-mon), m. (pl. -er?), förändring genom tillökning eller
minskning. Östergötl., Helsingl. Jfr förmån, prutmån o. d. Se
Rietz, s. 840 (åmån).
Afstymmelse, f. (pl. -er), qvarlemning, spår, ruin. Smål. m.
fi åstymmelse 1]. åstömmelse. Se Rietz, s. 689, 600; der re-
dogörelse lemnas för härledningen, af hvilken ordets betydelse klart
och bestämdt framgår. — Detta ord skulle enligt anmälarens förmenan-
de rent af fylia en hacka i vårt svenska ordförråd. Såsom exempel på
Attan skock tusen må räkenskap göra.
os Hist. och polit. visor 205.
Å, för attan tusan skockar! et
Hvad angår oes sådant prat? BELLMAN,
Se så, för attan skock millioner! DAHLGREN 2: 299. Din attan
tusan! vet du hvad du har gjort? ALMQVIST Amor. 1: 38. Kors för attan
tusan! S. v. KNORRING Ståndep. 1: 143. Rider dig attan tusan? ToPBLIUS
Fält. 3: 6.0 .
Verkliga förhållandet är, att allmogemålet knappast känner formen
aderton, och att i dess ställe nästan öfverallt i hela riket säges attan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
