Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - L. Forssman: Svensk Naturvetonekaplig Literatur. I. Meteorologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk Naturvetenskaplig Literatur.
1.
Meteoro logi.
Er, Edlund, Meteorologiska iakttagelser i Sverige, utgifna af
Vetenskaps-Akademien 1859—570.
H. H. Hildebrandsson, om organisationen af den meteorologiska
verksamheten i Utlandet samt förslag till dess ordnande i
Sverige. Upsala Univ. Årsskrift 1860. |
H. H. Hildebrandsson, Vindarnes freqvens i Sverige under Ja-
nuari och Juli beräknade för quinquenniet 1859—963. Öfvers.
af Kongl. Vet. Akad. Förh. 1869, N:o 5.
H. H. Hildebrandsson, Stormarne den 13:de — 21:ste Okto-
ber 1869. Upsala Univ:s Årsskrift 1870.
R. Rubenson, Är det möjligt att förutsäga väderleken? Tidskrift
för matematik och fysik 1869, häftet 6.
C. F. E. Björling, Om vindarnes lagar och de nyaste försöken
till väderleksförutsägelser, Stockholm 1871 F. & G. Beijers
förlag. |
Atmosferens tillstånd och rörelser hafva väl, så länge menniskor
funnits på jorden, varit föremål för iakttagelser, och i denna mening
är meteorologien mycket gammal. Såsom vetenskap är den der-
emot ganska ung. Under många sekler bestod den af fakta utan
sammanhang, som blott ingåfvo föreställningen om nyckfulla af in-
gen lag beherrskade växlingar, för hvilkas tydning vetenskapen för-
gäfves sökte en fast utgångspunkt. Detta förhållande måste förän-
dras, då samfärdseln mellan folken och vetenskapsmännens förenade
ansträngningar gjorde det möjligt att uppvisa atmosferens rörelser
i deras helhet, såväl som i detalj. Dermed kom också v äderleksläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
