Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - L. Forssman: Svensk Naturvetonekaplig Literatur. I. Meteorologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK NATURVETENSKAPLIG LITERATUR. 1851
att ställas på sin rätta grund, och snabba framsteg blefvo följden
deraf. Äfven i andra vetenskaper har den nyare meteorologien er-
hållit ett kraftigt stöd, som ej stod till buds under forna tider.
Fysiken och mekaniken måste dock ytterst lemna tolkningen af de
fenomen meteorologien studerar, liksom de lemnat verktygen,
hvaraf hon betjenar sig, från och med termometern t. o. m. elek-
triska telegrafen, hvars hastiga utsträckning öfver hela jorden möj-
liggjort nya epokgörande upptäckter.
Det intresse, hvarmed vår tid omfattar meteorologien är ieke
så alldeles nytt, men det bar genomgått åtskilliga perioder af pro-
gress och regress, alltefter som märkligare framsteg och kraftiga
initiativ, eller en kanske ofta skevbar overksamhet hos dess måls-
män gjort sig gällande. Redan i senare hälften af förra seklet
framkommo märkliga arbeten. Så t. ex. inrättades och publicerades
af det s. k. Mannheimer sällskapet regelbundna observationer på
flera ställen i Tyskland, och i Frankrike, der såsom vi veta fysi-
kens och närstående vetenskapers studium allt sedan dess intagit en
hög rang, egnades icke ringa krafter åt meteorologiska undersök-
ningar. Redan bland den tidens snillen fans en och annan, som
umgicks med den tanken att göra ett praktiskt bruk af väderleks-
observationerna. Lavoisier, som äfven medverkat vid inrättandet af
meteorologiska observationer på åtskilliga orter, meddelar i ett af
sina arbeten vissa reglor för väderleksförutsägelser och uttalar en
tanke, som sedan blifvit verklighet, nämligen att dessa förutsägel-
ser hvarje dag borde publiceras. I
Vi inse nu, hur oändligt mycket fattades för ett lyckligt ut-
förande af detta förslag. Det förmådde dock ådraga sig en viss
uppmärksamhet, men revolutionsyran och de beständiga krigen vål-
lade, åtminstone i Frankrike, ett afbrott i den vetenskapliga verk-
samheten, -hvarunder äfven Lavoisiers idéer föllo i glömska. I Tysk-
land började Humboldts arbeten gifva nya väckelser, och framstå-
ende forskare, såsom Dove i Berlin och Kämtz i Dorpat, samlade
från hela jorden de spridda data, som under många år hopat sig,
och så att säga kodifierade meteorologien. Såsom verkliga funda-
mentalverk kunna anses den förres undersökningar öfver värmets
fördelning på jordytan, hvarigenom ett alldeles nytt ljus spreds öf-
ver detta vigtiga ämne, och hvilket utgör en i stora drag tecknad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
