Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hans Forssell: Myntfrågan i Sverige, Norge och Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Myntfrågan i Sverige, Norge och Danmark.
Inbjudning har nyligen utgått till ett nationalekonomiskt möte
i Köpenhamn d. 4—6 instundande Juli, och vi hoppas, att program-
met måtte locka rätt många Svenskar och Norrmän att infinna sig
till öfverläggning om de för oss gemensamt vigtiga frågor, som der
komma att behandlas. Till vår förvåning hafva vi väl i program-
met funnit äfven "arbetarefrågan"’, hvilken knappast kan annat än
gifva anledning till mycket onyttigt prat; men vi skola hoppas, att
hufvydvigten måtte falla på det ärende, som onekligen i denna stund -
har en stor praktisk betydelse, och hvarom vi taga oss friheten
att här yttra några ord.
När förslaget till ett nytt myntsystem, grundadt på guld och
med tio-markstycket som myntenhet, förliden höst framlades för den
sammanträdande tyska riksdagen, kunde man genast märka, att här-
med öppnades ett helt nytt skede af myntfrågans utveckling. För-
bundsrådets och regeringens bestämda förklaring, understödd som
den var af en öfvervägande stark opinion inom landet, nedslog med
.ens alla förhoppningar om, att Tyskland genom anslutning till Frank-
rikes myntsystem skulle åt detta gifva den afgjorda öfvervigt, som
fordrades för dess apphöjande till ett verldsmynt, och beskaffenhe-
ten af det för Tyskland föreslagna guldmyntet visade tillika, att hela
den fem år gamla franska reformbistorien nu var slut, att den nu-
varande frane’en aldrig mer skulle komma i fråga för det ändamål,
hvartill den ännu för ett år sedan var väl egnad. Sedan det näm-
da förslaget nu blifvit lag, framgår denna slutsats med en hardt
nära matematisk evidens af de premisser, som för närvarande före-
ligga. Ty som man lätt torde erinra sig, var det icke politiska
skäl eller sympatier, som för den internationela myntreformens an-
hängare afgjorde frågan om valet af myntsystem, utan skäl af rent
ekonomisk eller mynt-teknisk natur: det var hufvudsakligen den -
omständigheten, att Frankrikes mynt, såsom det lägsta af de tre
dåvarande hufvudmynten var "det enda, som möjliggjorde en all-
män öfverenskommelse, utan att för någon stat medföra olägenhe-
ten af en höjning i myntvärdet. ”")+ Men nu är Frankrikes mynt
+) Myntkomitéens Betänkande. s. 128.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
