Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hans Forssell: Myntfrågan i Sverige, Norge och Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 MYNTFRÅGAN I SVERIGE, NORGE OCH DANMARK.
ej längre det lägsta af de verldsmarknadens hufvudmynt, mellan hvilka
en kompromiss skulle komma i fråga: Tysklands 20-markstycke -i
guld är 11) proc. lägre än det förut till internationelt hufvudmynt
föreslagna 25-franc-stycket. Detta enda är nog: men härtill kom-
mer äfven, att den andra omständighet, som talade för francsy-
stemets antagande, icke längre existerar. Om det före 1870 kunde
med skäl sägas, att intet då existerande myntsystem i afseende &
områdets vidd och myntstockens betydenhet var med det latinska
francsystemet jämförligt, så är det nu en beklaglig men oförneklig
sanning, att icke blott i Österrike och Italien utan äfven i Frank-
rike sjelft systemet icke längre uppbäres af verkligt mynt, utan af
pappersvaluta med tvångskurs. Så vidt vi kunna se, är det såle-
des ingalunda någon förändring i åsigter och sträfvanden, utan helt
enkelt en förändring af de ekonomiska faktorerna, — hvilken ej kan
moraliseras —, som gör, att man numera ej ens kan tänka på
Fran csystemet, när fråga är om valet af guldmyntsystem.
Det låg imellertid något ännu mer i det för den tyska riks-
dagen framlagda lagförslag och de dervid fogade motiv, något som
med öfvervägande styrka trädde fram äfven under riksdagens för-
handlingar och i pressens diskussion: en bestämd motvilja mot idéen
om ett verldsmynt, ett förnekande af det internationela myntsyste-
mets möjlighet och praktiska nytta. Det var icke de gamle för-
kämparne för den internationela myntreformen, som så yttrade sig,
icke Soetbeer, Augspurg, Prince-Smith, Grote, Nothomb och Wei-
bezahn; men en stor skara af novi homines å detta område, hvil-
ka nu uppträdde med uteslutande intresse för den stora nationela
angelägenhet, som för Tyskland förelåg i de sju myntsystemens sam-
mansmältning, och som, . med patriotisk ifver för eu sjelfständig
myntpolitik, motsatte sig den internationela reformen såsom en obe-
qväm afledare för de närmast föreliggande iutressena "). För vår
ael kunna vi af den vid riksdagen förda diskussionen icke få något
annat intryck, än att den starka strömning af nationel enhetskänsla
och nationel sjelfkänsla, som i de dagarne fylde allas sinnen, äfven
i denna fråga, som i alla andra, gjorde sig till den allt bestäm-
+) Rörande Tysllands och den tyska opinionens förändrade ställ-
ning till myntfrågan har förf. redan utförligare redogjort i en uppsats:
»Myntfrågans nya ställning> Svensk Tidskrift 1871 h. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
