Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Hans Forssell: Myntfrågan i Sverige, Norge och Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 MYNTFRÅGAN I SVERIGE, NORGE OCH DANMARK.
mycket högre värde å samma metall. För Sveriges statskassa går
detta nog för sig: den inköper guld till det å verldsmarknaden
gällande pris, utsläpper guldmynt för ett något högre pris, och gör
sig sålunda väl betäckt för myntningskostnaden, nöjligen också för
förlusten på det slitna silfvermyntet. Den svenska staten kunde
också sägas göra en liten affär på sina fordringsegares bekostnad,
då den finge gälda sina förbindelser i svenskt silfvermynt med en
rabatt, som i gynsamt fall kunde uppgå till I proc. För Dar-
mark och Norge åter blir det nödigt att, utom kostnaden för guld-
myntningen . och förlusten på förslitet silfvermynt, som skall inlösas,
äfven åtaga sig den förlust, som framgår af förbindelsen att utsläp-
pa guldmyntet till ett lägre värde i förhållande till silfver, än det
verkliga silfverpriset betingar. För Norge och Danmark blefve det
också i alla händelser en förlust att för framtiden fastläsa sig vid
en konverteringskurs å statsskulden, hvilken med minst 3 proc. för-
höjde densamma utöfver det värde, deras i silfver ntfärdade obligatio-
ner nu kunna ega i guld. Det vore slutligen mer än besynnerligt,
om icke alla de, som drifva växlingsrörelse och pläga anse en för-
tjenst af I proc. som lön för möda, under öfvergångsperioden och
vid dylika artificiela myntvärden, skulle utleta mångfaldiga sätt att
på statskassaus och allmänhetens bekostnad sätta en för sig mycket
lönande affär i gång.
Ryggar man tillbaka för ett sådant mera energiskt men möjligen
mera vådligt försök att utjämna differenserna, så återstår allenaåst
att på den andra här ofvan antydda väg utplåna skiliaktigheterna
mellan de tre myntsystemen.
Ett sådant förslag, som vi underhand fått oss meddeladt, och som
synes oss mest egnadt att gå alla billiga önskningar till mötes,
taga vi oss friheten att här meddela, då det, i synnerhet till det
nu instundande mötet, kan vara af nytta att närmare begrunda,
hvad som må hafva största utsigt till framgång. Förslaget utgår
från den nyssnämda förutsättningen, att ett guldmynt ungefär mot-
svarande 10 sv. riksdaler, 5 d. rigsdaler och 21 n. specier skulle
vara den för de tre nordiska rikena lämpligaste myntenheten och
tänker sig hopjämkningen på ungefär följande sätt.
Största skilnaden mellan de värdebelopp i nu gällande mynt,
med hvilka man önskar, att det nya guldmyntet skulle blifva jäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
