Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - H. Forssell: Skandinavisk Häfdateckning (C. F. Allen. De tre nordiske Rigers Historie)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skandinavisk Häfdateckning.
C. F. Allen. ’De Tre nordiske Rigers historie under Hans, Chri-
stiern den Anden, Fredrik den feorste, Gustaf Vasa, Greve-
feiden: 1497—1536. I-IV. Kigbenh. 1864—70.
«’Thet hafver af ålder, Gud bättre’t, varit itt inbundit, och en-
dels naturligt, hat og agg emellen Danska och Svenska, thy at båda
parterna rekna sich högt, och ingen wil wijka för then andra. Ther
före haffwe wij nu sådana Cröneker som the haffue til sinnes varit
them scriffvit haffua, och för thon skuld komma the svenska Cröne-
ker icke öffuer eens med the Danska och ingen parten scriffuer
nogot gott om then andra. Thy är thet och wilsamt nogh at tagha
ther noghor godh rettelse vth . .... ee
«Gud bättret tillade den fromme Mester Ölaus Petri, när han
efter denna inledning tog sig före att <utdraga en liten krönika af
de andra" och der insatte "det han har förnummit sanningen likast
vara", Och Gud har onekandes bättrat det nu efter så många
hundra års förlopp: det inbundna hatet vill man icke längre vidgå,
och de båda parterna begynna att skrifva godt om hvarandra och
sant om sig sjelfva.
På sista tiden har man till och med kommit så långt som till
yrkandet, att de tre rikenas historia skall skritvas som en "hela
Nordens felles historie!) såsom en det gemensamma foster-
landets historia för dem alla.
+) Tanken härpå är visserligen icke alldeles riy, men starkare än
någonsin har den blifvit uttalad af C. Rosenberg i en uppsats >Om att
skrive Nordens historie». Nord. Tidskrift 1870, s. 315 ff. Förf. är ej
ens fullkomligt tillfredsstäld med de »felles» synpunkter, som framkomma
i Odhners lärobok. Hans yrkande framstår tydligt i följande ord: »Skal
fredrelandshistorien vare andet end en åndlös opremsing af hendeiser,
navne og tidsbestemmelser, skal den göre det klart, hvad der til hver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
