Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - H. Forssell: Skandinavisk Häfdateckning (C. F. Allen. De tre nordiske Rigers Historie)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKANDINAVISK HÅFDATECKNING. 267
För vår del må vi gerna medgifva, att de tre nordiska rike-
nas historia kan skrifvas från en i viss mån "felles" eller skan-
dinavisk synpunkt. Det är sant hvad Allen säger, att "den sam-
lede behandling" af rikenas historia, måste modföra stora fördelar
för häfdateckningen och detta ej blott för Unionens tider utan äf-
ven för den derefter närmast följande perioden, då förhållanden och
händelser i alla tre rikena knytas tillsamman och utveckla sig ur
. hvarandra som grenarna af ett stort träd; det gäller t. o. m.,
ehuru i vida mindre grad, om vissa senare tidskiften af deras hi-
storia. Sjelfva källornas beskaffenhet uppfordrar också härtill, då de
gång efter annan lemna upplysning till alla tre rikenas historia,
och då de dessutom åtminstone för vissa perioder äro att söka i
alla tre rikenas arkiv. Det må icke heller förnekas, att fördelar
för den historiska behandlingen kunna hemtas deraf, att de partier
af våra häfder, der rikenas öden varit sammanknutna, ej blott be-
handlas af den infödde historieskrifvaren, utan äfven blifva före-
mål för behandling af frändelandets forskare... "Månget förhållande,
både inre och yttre, många händelser, som från en blott dansk,
norsk eller svensk synpunkt skulle vara obegripliga eller blott halft
begripliga, kunna förklaras af det ljus, som utgår från betraktelsen
af hela Nordens historia; mången ensidighet och fördom kan genom
en sådan behandling försvinna från den historiska uppfattningen".
Härmed synes man dock icke hafva kommit längre än till det
mål, hvilket i våra dagar all historieforskning uppställer som sitt
eget. Det är blott tillämpningen inom en trängre krets af vår
tids allmänna sträfvan till fördomsfri och allsidig uppfattning af fol-
kens historia, till förklaring af det ena landets utveckling genom
tid har rört sig i fedrenes sind . . . skal den give et levende billed af
folkets liv og livsvilkor og vejlede til en rigtig opfattelse af
dess liv och livsvilkårnu till dags, samt vekke levende drift hos
en hver medborger til at göre sit bedste för att berede folket så god
og hederlig fremtid som muligt — og dette skulde jo vere fedrelands-
historiens egentlige frugt, hvorved den bliver et hovedmiddel til folke-
åndens styrkelse — så kan det enkelte nordiske lands og folks historie
ikke fortzelles for sig selv, så må de andres historie stadig tages med,
så må fedrelandshistorien for det enkelte folk blive hele Nordens felles
historie, som det altså er en vigtig natioral sag at få skreven så godt
som mulig for et hvert af folkene»p.
Svensk Tidskrift. 1872. 23:e häft. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
