Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - H. Forssell: Skandinavisk Häfdateckning (C. F. Allen. De tre nordiske Rigers Historie)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. SKANDINAVISK HÄFDATECKNING. 265
utsatta från ett allt uppslukande Tyskland, kunna vi knapt under-
trycka den tanken, att här, midt i den lugna historiska betraktelsen,
framskymtar något litet af de politiska farhågorna från 1848
—64. I synnerhet den ofvan anförda jämförelsen mellan de hed-
niska Östersjöprovinsernas och de tre nordiska rikenas politiska si-
tuation i slutet af 1300-talet torde knappast vinna hemul af hvad
vi från den tiden känna, å ena sidan om Sveriges då varande kul-
turståndpunkt och nationela motståndskraft, å andra sidan om arten
af de krafter och planer, som Tyskarne då kunde rikta mot Nor-
dens riken. En politisk konflikt af stora dimensioner förefans utan
tvifvel mellan å ena sidan den kraftfulla och hänsynslösa tyska Han-
sans handelsvälde och å andra sidan det danska konungavälde, som
allt från Valdemar den stores tid med Lubeck täflat om herradö-
met öfver Östersjön. Liksom Danmarks Valdemår III än hos tyske
småfurstar, än hos den tyske kejsaren sjelf sökte och fann bunds-
förvandter .:mot den stolta handelsstaden, så låg det i dennas po-
litik att dels med Holsteins, dels med Meklenburgs, dels med Sve-
riges biträde stäfja den djerfve motståndarens planer. Tyska furstar
och tysk adel kommo under sådana förhållanden att fatta fotfäste
i Sverige så väl som i Danmark; Hansan spelude rolen än af med-
lare i de nordiska rikenas tvister, än af anstiftare till inbördes
fejder, och Meklenburgarne bade deras understöd i Sverige, liksom
Holsteinarne i Danmark; genom sina utliggare i alla betydligare
nordiska handelsstäder, genom sina besittningar i Skåne och i Ber-
gen samt sin utomordentliga rikedom och handelsskicklighet hade
de en öfvervigt, som för alla tre rikenas utveckling var särdeles
besvärlig och hämmande. Men från dessa förhållanden var det
ännu ett stort steg till en sådan Tysk-Skandinavisk konflikt, som
för Nordens folk kunde blifva motiv till nya statsbildningar. Han-
sans tyngdpunkt var handelsintresset och, som bekant, bevisade hon
snart sjelf, huru bräcklig och lös den under 1300-talets strider till-
skapade enheten var; dess politik var helt naturligt icke nationel,
och kunde derför svårligen blifva hotande för nationaliteter. Hol-
steinare och Meklenburgare åter kommo visserligen med hot emot
de af dem hemsökta länders frihet och nationela utveckling, och
särskildt i de förres välde låg ett omen för Danmarks framtid,
" hvilket af senare händelser fått en ohygglig betydelse. Men huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
