Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - H. Forssell: Skandinavisk Häfdateckning (C. F. Allen. De tre nordiske Rigers Historie)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKANDINAVISK HÄFDATECKNING. 275
<skrgmtende" och "snildev Herr Sten; när derefter den kamp ut-
bryter mellan rådet och Herr Sten, som slutade med konungens in-
tagande i riket, så är det med motståndarnes ord och förebråelser,
som riksföreståndarens "Egenraadighed og Stivsindethed", hans "E-
gennytte og Gjerrighed” omtalas; när den förödmjukade mannen
sedan ånyo närmar sig till sin vederdeloman Svante, för att gemen-
samt med honom förbereda en resning, så får detta naturligtvis icke
hafva skett af något hänsyn till Sveriges väl, utan: ”naar han blot
fik udsigt til at naa det Maal, hvorefter hans själ tgrstede, det
gamle Herredgme och Hevn over sine fgrrige Fjender Erkebispen
og Trollerne, og kon. Hans ikke at glemme, der havde styrtet ham
fra Magten, saa var han fuldkommen rede til at bringe nogle Offre for at
forsone Svante og vinde hans Venskab igen”. Och när sedan en gång
Svante Sture i åtta år uppehåller ställnipgen mot danska anfall, så är
det ånyo uteslutande efter hans fienders anklagelser, som denne ka-
rakteriseras såsom otillbörligt stridslysten. "Kun bekymret om sit
Eget, tenkte han lidet paa Andre; han var vaklende og uselvstaen-
dig”, och att han med alla medel och till det yttersta förnekade
danske konungens rätt öfver Sverige, kom sig endast af kärlek till
magten ; att han på inga vilkor ville betala den skatt, som skulle
vara underpant på Sveriges beroende, hade allenast sin grund deri,
att hans egna inkomster då blifvit förminskade. Förslaget om en
årlig skatt från Sverige till Danmarks konung anser nämligen Aller
så "billigt og maadeholdent, att man maa undre sig over at det blev
gjort ; det inneholdt intet krenkende, intet trykkende for Sverrig".
Biand flera exempel må det, vid knapt utrymme, vara nog att an-
föra ett, som tjenar till att visa, huru synpunkten bestämmer omdö-
mena. Det är sedan Allen talat om det plötsliga krigsutbrottet eller
upproret, — hvad man nu vill kalla det, — af år 1501, och ut-
förligen granskat det fejdebref, som af Sten och Svante Sture, Hem-
ming Gad, Nils Klausson Sparre, Bengt Ryning m. fl. utfärdades,
som han utbrister: "For disse anfgrte og lignende usle Grunder Skyld
skulde Norden i 20 Aar bades i Blod. Rigtig nok fremspirede af
Blodet tilsidst Sverrigs Frihed og’ Selvstendighed. Men det kunde
disse Herrer ikke forudsee, og de havde heller ikke det Maal for
Öie; de tragtede kun efter Len og Gods og egen Magt, og kunde,
hvad Svante Sture jo ogsaa nylig havde gjort, og hvad Hemming
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
