Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - C. R. N.: Konsthistoria: (Lübke. Arkitekturens Historia med tillägg af C. Eichhorn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTHISTORIA.
behandling. I våra dagar öfversättes en ov
språk, och huru det i många fall sker, de
hjerta hvar och en, som är något hemmast:
literaturen. Men ju högre ett arbete står
alster, desto mera växa fordringarna på c
tolk på ett nytt språk. Särskildt fordras
selsätter sig med öfverflyttning till vårt spri
bör vara både saken och språket fullt vu
det är icke hvem som helst gifvet att gripa
med hvad som helst. Ofversättaren af L
må hafva med ail flit och redbarhet sträfva
den celebre författarens bästa arbete: res
ning kan icke bli annat än det, att, om
fuskadt, om det än är aldrig så välment :
gjordt af en dilettant både i arkitekturkur
och en sådan har ännu långt fram till sp
svåra och vigtiga konst.
—
Att så djupgående, som sakens vigt k
om den svenska koasten, dertill saknas os
vi ej ega tillgång till de flesta af de källor,
hemtat sina uppgifter, särdeles som dessa k
äro angifna. Detta åter kommer deraf, att
första öfversigt i denna art, som vår lite
att vara en på angifna grunder bygd och
icke passade in hvarken i planen eller omfå
verk, just i följd af detta tvång blifvit ett kor
en viss ram skulle gifva oss det väsentliga
manträngd form. Detta är också gjordt sa!
ställande sätt, hvarvid författarens kända sa
till saken är oss en borgen för tillförlitli
uppletade, angifna och sammanstälda fakt
tacka honom för hans oförtröttade ifver, få
användt, och det vackra resultat, han vun
anmärkningar, som i några fall gälla former
i hvilken vi skilja oss från den ärade forsk:
Hvad vi först ha anledning att fästa (
ende om de olika inflytanden å& vår medel
spårar än från Byzaus, än från England.
Svårligen kunna vi dela förf:s åsigt om våra
stamning från Byzans, huru liflig än berör
tider mellan de grekiske kejsarnes hufvutc
kunna ej inse, på hvilka ’"byzantinska föreb
skulle visa tillbaka, då vi här hos oss ha ett ri
en fästning snarare än på en kyrka, i planen
det den österländska kyrkans arkitektonis
rundbygnaden med den fyrkantiga planen,
Sophiakyrkan, på samma gång det inre blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
