Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - G. v. Düben: Om den svensk-norska Lappfrågan. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AX
OM DEN SVENSK-NORSKA LAPPFPRÅGAN. 385
Det förhållande kodecillen: ansett kunna inträffa mellan Lap-
parne inbördes, att nämligen få för trångt, och hvars afbjelpande
man 1751 lemnade åt lapplänsmannen, bar nu inträdt mellan
Lapparne och de bofaste, men skall enligt 1871 års förslag afbjel-
pas af konungen, hvilket bör innebära större säkerhet för Lappen.
Under förhandlingarna vid Riksdagen har dock anmärkts, dels att
den betesmark, som vid afhysning skall lemnas i ersättning, väl
kunde för tiden anses motsvara begreppet erforderlig, men i
sjelfva verket vara sämre än den afträdda och lemna mindre rum
än denna för tillväxt i Lapp- och renantal; dels att genom tillva-
ron af denna afhysningsrätt en ständig växling af områden skulle
för Lappen kunna ifrågakomma. För att hindra allt detta föreslogs
den föreskrift, att vid utbyte af betesmark skulle tillses, att den nya
vore lika betesrik som den gamla, samt att den nya skulle för al
framtid lemnas till Lappen, med uteslutande rätt dertill. Båda
sakerna äro af vigt och anmärkningarna kloka, men monne -:icke
den afsedda motsvarigheten vid utbyte redan ligger implicite i för-
slaget? och monne icke fruktan för de freqventa flyttningarna från
en till annan betesmark är öfverfiödig? Sådana flyttningar äro
nämligen vida svårare än expropriationer, hvilka föreskrifvas i $
26, och hvilka torde i de allra flesta fall komma att föredragas, såsom
både lättare och billigare; utom de af komiterade påpekade äro
ock i Hauklands berättelse flera andra sådana redan föreslagna.
Den ständiga besittningen låter icke utföra sig, så framt någon
betydligare del af jorden är odlingsbar: Lappen odlar den sjelf. —
så är naturens ordning,
- TJöl års kodecill. 1871 års förslag till förordning.
De främmande Lapparne skola
å ömse sidor noga akta sig, att de
icke under deras flyttningar göra
landets egna någon
skada, hvarken vinter eller sommar
innevånare
på skog,
ton
åker, äng, hjortron myr,
Lapparno åligger ej allenast att
taga sig till vara att sjelfve tillfoga
landets invånare skada å deras egen-
dom, utan ock att omsorgsfullt be-
vaka sina renar, så att icke skada
af dem föröfvas. (8 9 mom. 1). .
Lapparne ega att i skog till eget
behof begagna torra träd och vind-
fällen, samt i statens skog äfven
växande träd. ’ Hvad de vidare be-
böfva får ej tagas utan egarens till-
stånd. (2 4).
Skada .som af irenarne göres å
åker, äng eller hjortronland er-
sättes af den skyldige; sker skadan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
