Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - G. v. Düben: Om den svensk-norska Lappfrågan. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 OM DEN SVENSK-NORSKA LAPPFRÅGAN.
med uppsåt eller af grof vårdslöshet,
bötes dessutom. (3 9 mom, 2).
Samma lag vid skada på ut-
eller ängsslåtter. (d:o).
Lappen skall ansvara för böter
som kunna ådömas hans renvaktare
för förseelser vid hjordens bevak-
något ning. (d:o).
Skada 4 utmark, som ej ofvan
är nämnd, ersättes jemväl, dock en-
. dast när jordens egare eller inne-
annat. hafvare derigenom kommit i saknad
af erforderligt bete för sina hus-
djur. I Tromsö amt eger ej sådan
ersättningsskyldigbet rum då renar
(3 16) beta på sådan mark före den 8 Juli,
” om icke derigenom nämnde egare
eller innehafvare särskildt deraf i
väsentlig mon betungas. ($ 9 mom. 4.)
Härvid har man anmärkt att 1871 års förslag betydligt in-
skränker Lapparnes rätt enligt kodecillen och såsom bevis anfört
specifikationerna rörande bruk af skogarna, förbindelsen att ansvara
för skada, vållad af renvaktarne, tillägget om utmarkerna o. s. v.
I allmänhet måste väl erkännas, att ju mera bestämdt rättig-
heter och skyldigheter kunna i en lag uttryckas, desto säkrare är
tolkningen. Följaktligen måste förslagets 4:de $ vara bättre än
kodecillens föreskrift att Lapparne icke få göra skada på skog,
ty vid tillämpning af den senare beror det på individens begrepp
om hvad som är skada eller ej. Lappen kan hugga och har huggit
träd efter träd utan att tänka på möjligheten af skada, tills plöts-
ligt det nakna fjället gör hans vistande der omöjligt och lär hans
barn-barns-barn hvad skada är. Såvida ordet skada i kodecillen
skall hafva någon mening, måste dermed likväl förstås icke blott
den nu antydda förstöringen af skogsväxten, utan ock hvarje egarens
förlust af skogsegendom. Då nu en sådan förlust på många ställen
nära kusten, der skogarne äro otillräcklige till egarens behof, verk-
ligen ligger redan i borttagandet af vindfällen och torra träd, sy-
nes förslaget snarare innebära en utsträckning än en inskränkning
af kodecillen, och $ gå "de private skovejere så när, som på no-
gen måde tilstedeligt" (norska Regeringen).
Skada å "utmark" är visserligen icke nämnd i kodecillen,
men der står i stället: skog, åker, äng, hjortronmyr eller "något
annat”, hvilket väl måste innehålla utmarker och mycket mera;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
