Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - G. v. Düben: Om den svensk-norska Lappfrågan. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338 OM DEN- SVENSK-NORSKA LAPPFRÅGAN. ,
å samma sida, skola, då de icke
kunna förlikas, af samma sidas läns-
man och två nämdemän straxt af-
göras och så framt icke vad sker,
exeqveras. Men vid tvister mellan
parter af åtskild nation eller mellan
svensk och norsk Lapp, skola käran-
dens länsman och nämdemän straxt
döma och domen, då vad icke sker,
exeqvera, dock således att rätten til-
lika förstärkes med två nämdemän å
svarandens sida och att samma sidas
länsman, såsom försvar och ombud,
skall vara berättigad vara tillstädes,
skyldige känd skall han tillkallas;
alltid Lapp-uppsyningsmannen i di-
striktet; kan det ej ske inom 48
timmar; tillkallas två i närheten va-
rande Lappar; om både svenske och
norske finnas der, en af hvardera
folket; kan intet af dessa tillkallan-
den ske, eller uteblifver någon kal-
lad, må) förrättningen icke deraf
appehållas (3 10). — Vid sådan
besigtning kan förlikning ingås, så
väl af den skyldige, om han är när-
varande, som af uppsyningsmannen,
hvilken har skyldighet att närvara
om så åstundas. Appellation sker
och föra Lapparnes talan (2 8, e),
till Härads eller Bögderätt. ($$ 22).
samt att söka upptäcka hvem som
gjort skadan och till värderings-
förrättningar ’m. m. inkalla alla som
deri kunna vara intresserade. (28 8, f).
Följande" bestämmelser i 1871 års förslag:
Sker icke förlikning och vill den skadade fullfölja ersättninganspråken,
begäre han hos länsmannen i orten ny syn, till hvilken skola kallas skyldig
och uppsyningsman. De förre besigtningsmänhen skola vara med eller
skriftligt intyg af dem framläggas. Synen förrättas af länsmannen med två
enligt norsk lag utsedde lagrättsmän och skola de, så vidt möjligt, söka
åstadkomma och protokolisera noggrann utredning angående skadans upp-
komst och omfång, ställets belägenhet och beskaffenhet, om marken är
hägnad eller oinhägnad, m. m., samt om de personer som egt de skadande
renarna, dessas antal och hjordarnas storlek. Alla närvarande skola gifva
tillkänna hvad som är dem bekant och kan lända till upplysning i saken,
och hvarje ansvara för hvad han yttrat som vord det sagdt "inför dom-
stol. Vid värdering af skadan skall afses markens beskaffenhet och frukt-
barhet, dess odlingsgrad, grödans godhet, huruvida annan boskap möjligen
gjort skadan; med afseende på utmark särskildt de i 3 9 mom, 2 nämnda
omständigheter, samt alla andra förhållanden, som kunna ega inflytande
på skadeersättningens belopp. Innan förrättningen slutar skall länsman
söka att träffa förlikning. Denna värdering kan af domstol förändras.
Länsman och lagrättsmän skola ersättas enligt lag. (3 11). Afgöres icke
saken genom förlikning vid denna förrättning, skall länsman, om den ska-
dade sådant yrkar, inskicka handlingarna, jemte eget yttrande om vär-
deringsmännens trovärdighet, till amtmannen, hvilken strax eller efter
ytterligare undersökning afgör, om skäl finnas till åtal, då han låter. an-
ställa sådant i laga form. Målet handlägges vid ting eller extrarätt, och
kan tilltalad svara genom ombud. År skadan så ribga, att skadeersätt-
ning ej står i förhållande till rättegångskostnaderna, föreskrifves icke all-
mänt åtal, utan sändas handlingarna, med besked härom, af amtmannen
till den skadade, som då eger sjelf anställa åtal, om han vill. (2? 12
momm. 1 och 2). Vid skada skedd i trakt, der icke distriktindelning
finnes, förfares i tillämpliga delar på samma sätt, dock anställes ej all-
mänt åtal. (8 12 mom. 3).
ega i 1751 års kodecill ingen motsvarighet. (Forts.)
G. v. Däben.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
