Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - W. Bolin: Ett nytt filosofiskt system (Hartmann: Philosophie des Unbewussten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374 ETT NYTT FILOSOFISKT SYSTEM;
mer genom att bringa dem i närmare sammanhang med de ryktbara
system, hvilka, i likhet med Schopenhauers och Hartmanns eget,
hafva Kants system till sin grundval. Gemensamt med de efter
Kant uppträdande tänkarne, anser Hartmann filosofins uppgift vara
att komma under fund med tingens urgrund; dock vidhåller han i
öfverensstämmelse med sin närmaste föregångare, att vägen till
denna insigt icke är den, som af de öfrige föregångarne öfver-
hufvud blifvit försökt. ’: Desse uppställde sina läror oberoende af
erfarenheten och den exakta forskningen, anlitande för sin del en
sg. k. ren förnuftsverksamhet. Schopenhauer deremot, och med ho-
nom Hartmann, finner en trogen anslutning till erfarenheten vara ett
oeftergifligt vilkor för allt vetande, hvadan ock filosofin blott medelst
erfarenheten kan vinna sitt mål.
Alla vetenskaper hafva det gemensamt, att de söka ur grunder
förklara de olika företeelsernas samband, beskaffenhet och sätt att
vara och verka. Då menniskosinnet börjar att med tanken fixera
tingens mångfald och deras rikhaltiga yttringsformer, blir det veten-
skapens åliggande, att utreda, hvarföre allt detta har sitt gifna
skaplynne, sitt bestämda förlopp. Med tillhjelp af gravitationshy-
potesen förklarar sålunda astronomen himlakropparnes rörelser;
kemien reducerar de af henne analyserade föremålen till enkla, i
en viss affinitet med hvarandra befintliga element, dem hon till
vidare utredning öfverlemnar åt fysiken, geologin, mineralogin,
fysiologin o. 8. v. Sist och slutligen stanna dock alla dessa för-
klaringar vid ett något, utöfver hvilket de icke kunna komma. De
undersökta och granskade företeelserna äro| då reducerade så
långt, som vår erfarenhet rörande den förmår sträcka sig, men
hvarje vetenskap opererar skildt för sig, och de på hvarje håll
vunna resultaten äro utan samband sinsemellan. Sökandet af detta
samband borde emellertid möjliggöra en ytterligare förklaring af
tingen. Filosofiens uppgift vidtager just der de öfriga vetenska-
perna hafva fullgjort sitt arbete.
Vetenskapernas reduktionsverksamhet består i att till gifna verk-
ningar söka den förborgade orsaken. Huru långt forskningen äfven
må framtränga i den ked, som förena alla i en erfarenhet förekom-
mande objekt, vinner hon dock aldrig någon insigt om en första
orsak, lika litet som på den vägen någonsin kan egentligen uppvi-
sas och direkt åskådliggöras det samband, som förefinnes mellan -:
orsak och verkan, Att detta samband är för handen, utgör den
nödvändiga förutsättningen för all vetenskap; och att söka ådaga-
lägga den faktiska befogenheten af denna förutsättning, utgör filo-
sofins bestämmelse.
Redan i den grekiska forntiden har vishetens begynnelse upp-
gifvite bestå uti, att man framför allt borde "känna sig sjelf".
Medan allt öfrigt vetande befattar sig med tingen och har dem till
gifven utgångspunkt, tager all sani filosofi sin utgångspunkt uti
oss sjelfva. Ett omedelbart och af ingen skepticism bestridligt fak-
tum är vår förhandenvaro. Mon hvad betyder detta faktam? —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
