Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - W. Bolin: Ett nytt filosofiskt system (Hartmann: Philosophie des Unbewussten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT NYTT PILOSOFISKT SYSTEM. 377
Man har tvifvelsåtan icke svårt att fatta lefvande varelsers
existens och verksamhet såsom väsentligen betingade af ett be-
stämdt viljande hos dem; mindre lätt låter samma’ åskådningssätt
tillämpa sig på de oorganiska naturen. Emellertid är den allmänna
bildningens skaplyzne ingalunda oförenligt med en uppfattning af
verldsalltet, enligt hvilken ett utmärkande drag af viljande deruti
ingår. En nog gängse betraktelse af naturen och verlden
i dess helhet kommer oss att finna. en på’ mångfaldigt sätt deri sig
yppande ändamålsenlighet. Ju djupare. och konseqventare tingen
sålunda skärskådas, desto mera uppmärksammar man, att ändamåls-
enligheten är ett genomgående drag i den en lagbunden ordning
följande verkligheten. Sant är, att detta drag icke allestädes före-
kommer .i lika grad, att detsamma t. ex. i de högre organismerna
är mera beundransvärdt än-i anordningar, som utmärka lägre före-
teelser inom naturen. Icke desto mindre röjes äfven i sistnämda fall,
gällde det ock blott den regelbundenhet, hvarmed en kristall bildar
sig, ett likaså af en klok afsigt ledt förfarande, som det man vars-
nar vid gestaltandet af menniskokroppen med dess olika förrättningar
och dess förmåga till utöfvande ’af de högsta andliga fonktionerna.
Åndamålsenlig verksamhet hänför sig alldeles sjelfskrifvet till ett
viljande; och såvida verlden i dess helhet och i alla sina detaljer
bär prägeln af ändamålsenlighet, måste densamma erkännas hafva
ett viljande till sin förutsättning.
Att tänka verlden såsom resultatet af en allsmäktig och enhet-
lig vilja, är i sig sjelf en för vår fattningsförmåga ganska förtro-
gen föreställning, ehuru hon i sitt ursprungliga skick visserligen
icke har något veteuskapligt, utan blott ett symboliskt värde. Kän-
slan och fantasin kunna nog stanna vid att anse verlden såsom ett
verk af ett utom densamma befintligt högre väsen, hvilket till
henne har en relation fullt motsvarande den en skulptör har till
sin bildstod. För vetenskapen är veriden en enhetlig, lefvande or-
ganism, der den motoriska kraften måste tänkas vara inneboende i
hvarje en egen åtrå fullföljande företeelse. Såsom hvarje mensk-
lig, och likaså de tydligen med psykiska egenskaper utrustade va-
relsernas, lefnad kan tänkas vara koncentrerad i det motsvarande
viljandet, så måste hvarje företeelse i naturen, och denna sjelf
betraktad som ett helt, på samma sätt hänföra sig till en likartad
andlig, men derjämte inom sjelfva det förhandenvarande objektet
befintlig och verkande princip.
Tages viljandet såsom denna allmänna princip, så är det gif-
vet, att ej blott dess användbarhet måste uppvisas, utan ock att
denna princips tillämpning bör ske med största konseqvens. Vil-
jandet, såvida det för oss sjelfva närmast är igenkänligt, ter sig
som en psykisk process, deruti tydligen tvänne element ingå.
Hvarje viljeakt afser en öfvergång från ett till ett annat gifvet till-
stånd, af hvilka det förra är lika reelt, som det senare är ideelt.
Detta senare är målet, som génom viljandet skall förverkligas. Så-
vida viljan är verksam, yttrar hon sig uti utöfvandet af något,
Svensk Tidskrift. 1872. 4:de häftet. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
