Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - W. Bolin: Ett nytt filosofiskt system (Hartmann: Philosophie des Unbewussten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 BETT NYTT FILOSOFISKT SYSTEM.
bestämda ändamål och väljas dertill lämpliga medel. Den ifver och
den ihärdighet, den omtanke och den skicklighet, hvarmed födan
sökes och anskaffas, gömmes för kommande behof, förvaras mot
fentliga öfverfall — dylika. psykiska akter, som utöfvas med af-
seende å eget sjelfbestånd. eller för afkommans bästa, äro otvifvel-
aktigt yttringar af ett mer eller mindre kraftigt och om sitt syfte
medvetet viljande. Men omisskänneligen är det likaledes ett vil-
jande, som röjes hos plantorra, då deras rötter uppsöka den saf-
tigaste jordmån, eller deras blad och qvistar med omsorg vända sig
åt det håll, der de finna den bästa. tillgång på luft och ljus.
Det är visst icke någon mekanisk akt, som kommer blomman att
åt solen höja sin kalk, eller låter denna tillsluta sig, när nattens
dagg är i annalkande; åtminstone råder bär en påfallande analogi
med spindeln, som i vackert väder utbreder sitt nät, för att för-
störa det i regnväder, eller med snäckan, som lemnar och uppsö-
ker sitt skal alt efter sitt behof af värme och ljus, Om åter
slingerväxter med sina blad och stjelktrådar verkställa rörelser, som
gälla vinnandet af en stödjepunkt, förete de väl ingen annan verk-
samhet än den, som utöfvas af den ögonlösa masken, då denna med
öfra delen af sin kropp verkställer cirkelformiga rörelser i luften,
för att derigenom nå ett för sin föda eller sin hvila nödigt blad. Den
organiska tillvaron hänför sig uppenbarligen till ett viljande, så
många afvikelser detta äfven må visa inom de olika organisations-
formerna, så att viljeakter hos den fägsta blott för en uppmärksam
betraktare visa sig vara af enahanda slag med dem, som förefin-
nas hos den mest utvecklade och andens hela styrka uppenbarande
varelsen. Men så skarpt å den andra sidan den organiska natu-
ren än må skilja sig från den oorganiska, så kan en omsorgsfull
granskning äfven i. .den sistnämnda upptäcka en faktor, som visar
sig beslägtad med hvad hos det organiska måste erkännas såsom
ett viljande. Den väldiga, ohejdade framfart; hvarmed vattnet stör-
tar till djupet eller sönderbryter dammar för att bereda sig väg öf-
ver stora ytor; den ihärdighet, hvarmed magnetnålen städse åter-
tager sin nordliga riktning, eller den längtan, hvarmed jernet flyr
till magneten, och den häftighet, hvarmed elektriska poler söka en
förening, och som, i likhet med menniskans önskningar, stegras ge-
nom hinder; den åtrå, som kommer hvarje ur sitt läge eller sin
form bragt föremål att återvinna det ena eller det andra; det mot-
stånd, vi erfara af de oss omgifvande kropparna, eller det de göra
hvarandra i sin ömsesidiga inverkan: uti allt detta uppenbarar sig
påtagligen ett något, som liknar det i växt och djurriket tydliga
viljandet, på samma sätt, som detta sjelft i sin mån är jämförligt
med våra egna viljefunktioner. Den oorganiska naturen reduceras
af den exakta forskningen till krafter, verkande efter en beständig
och regelbunden ordning, den man lika säkert bör kunna härleda
från ett viljande, som lagburdenhet och ett af nödvändiga vilkor
betingadt förlopp kan uppvisas i såväl det organiska lifvets vilje-
yttringar som ej mindre i de menskliga viljeakterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
