Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - W. Bolin: Ett nytt filosofiskt system (Hartmann: Philosophie des Unbewussten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 ETT NYTT FILOSOFISKT SYSTEM.
gande vara riktigt, så borde hela universum på samma sätt kunna
härledas ur detta omedvetna, som vi vid granskandet af menskliga
handlingar, anse dem hafva sitt upphof från ett bestämdt viljande
hos. vederbörande pgerningsmän. Faststäldt är redan, huru oför-
-klarlig och orimlig mensklig tillvaro vore utan vilja, som allena
gifver den sin prägel. Mensklig existens har likväl den hennes
behof tjenande naturen till sin förutsättving. Får äfven dena sist-
nämda i otaliga fall betraktas såsom uttryck af ett viljande, så
långt ’föremålen framträda i en organisk med en viss själsverksam-
het parad skepnad, qvarstå dock otaliga andra företeelser, hvilkas
tillvarelsesätt svårligen annorlunda än bildligt tyckes kunna till-
skrifvas ett viljande. Alla organismer förvandlas i sin slutliga upp-
lösning till ett oorganiskt, och den s. k. materien vore då, såvida
-hon icke framstår gestaltad till organiskt lif, möjligen det, som
utgjorde tingens urgrund. Ett sådant förklaringssätt förefinnes i
sjelfva verket: materialismen räknar många bekännare, hvilka dock
glömma tvänne väsentliga punkter, när de utlägga sin verldsåskåd-
ning. Denna stöder sig på den oorganiska naturen och är således
mekanisk; men den för naturen utmärkande ändamålsenligheten är
-ingalunda förklarlig ur ’mekaniska principer, hvilka dessutom sakna
all användbarbet för det psykiska och andliga öfverhufvud. Men
värre än denna oskicklighet, att nyttja otillräckliga principer, är
den omständigheten, att man vid ifrågavarande teori icke hyser den
ringaste misstanke om orimligheten af sjelfva begreppet materie.
Så böjd måugen än kunde vara, att låta sagda begrepp gälla för
tänkbart, och så benägen man å andra sidan må vara, att stämpla
det omedvetna, i sin nyss framhållna bemärkelse af vilja jämte fö-
reställning, såsom en orimlighet: lika säkert innebär blott denna
nya princip, i motsats till materialismens skenförklaring, den enda
verkliga förklaringsgrunden för verlden.
Hvad gemenligen kallas materie, kan blott af det mest obil-
dade tänkesätt betraktas såsom en liflös massa. Inför vetenskapen
är materien ingalunda ett motstycke till den deg, hvarur brödet
bakas, eller den lera, som af krukmakaren formas till käril och
allehanda redskap, utan något helt annat. Den exakta forskningen
upplöser de organiska och oorganiska företeelsernas elementer till
molekuler och atomer, ur hvilkas samverkan hon försöker härleda
de olika tingens uppkomst och tillvarelsesätt. Med andra ord: ”
dessa för inga sinnen fattbara urbeståndsdelarnes olika tillstånd är
det, som utgör en förutsättning för "materien" i dennas många
:gestaltningar. Komma sålunda fysiken, kemin, meteorologin, geo-
login slutligen och sist till atomer och deras olika aggregationer
och rörelseformer, så måste den 8. k. materien anses hvila på ett
system af verkande och lefvande krafter; ty med atomer menar man
rätt och slätt kraftceftra, visande en viss förmåga till verksamt
fortbestånd eller persistens. Begreppen kraft och persistens äro
identiska, men skola de än ytterligare förklaras, så återstår blott
viljandet; detta sistnämda allena förhbjelper oss till en fattlig före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
