Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. R. Nyblom: En literär strid: (Brandes Hovedströmninger i vår tids literatur)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404 EN LITERÅR STRID.
härmed få vi nu en episod om medeltidens väsen, i ton vida bitt-
rare än hos sgjelfve Taine). Man drog sig bort från lifvet, orkes-
lösheten blef iåeal, och själen i all poesi blef böjelsen för fantastiska
drömmerier. Dramat blef ödes- eller slumpdrama, sagan och myten
blefvo kanoniska diktarter, man blef barn på nytt och slutade med
att i massa gå öfver till katolicismen.
Sist ger författaren en episodisk jämförelse mellan Tyskland
och Indien, och som höjdpunkten i öfverensstämmelsen dem emellan
påpekar han gemensambeten i filosofisk åskådning: både Tyskland
och Indien hylla nämligen panteismen. Deri ligger äfven en märk-
lig likhet mellan nyromantiken samt dess föregångare och efter-
följare; ty den germaniska antikrenaissancen var paunteistisk, och
denna åskådning finnes äfven hos Hegel, med hvilken den antika
renaissancon ånyo återvänder. Med allt detta hade dock nyroman-
tiken den förtjensten, att ämneskretsen ännu vidare utvidgades, att
särskildt de fosterländska ämnena upptogos och behandlades, att
med ett ord hela verlden numera stod öppen för skaldens skapande
fantasi.
Detta är i största korthet hufvudinnehållet af d:r Brandes’ sista,
mycket omtalade arbete.
Sedan vi sålunda sökt efter bästa förmåga sätta oss in på
författarens ståndpunkt och följa hans tankegång, så att vi förstå,
hvad han menar och hvart han syftar, tillåta äfven vi oss i vår
ordning att tillse, huru han motsvarat sin uppgift. Men vi göra
det icke för att fördöma, utan, enligt de riktiga lagar för en är-
lig kritik, som författaren sjelf framhåller, för att förklara hans
bok med både dess förtienster och brister. Ty, låt dessa senare
vara huru många som helst, — ett är säkert, att författaren hållit
sina föredrag och utgifvit sin bok i fullt redbar och lofvärd afsigt
att dermed tjena ljusets och sanningens sak, och att han icke, så-
som skuggrädda anmälare tyckas trott, arbetat sjelfva mörksens
furste i händer, hvarjämte han i alla händelser har rätt, såsom
Thorild säger, icke för sina fels, utan för sitt värdes skull
att bedömas.
Huru nära än innehåll och form i en skrift sådan som denna
sammanhänga och måste sammanhänga med hvarandra, nödgas vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
