Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. R. Nyblom: En literär strid: (Brandes Hovedströmninger i vår tids literatur)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406 EN LITERÅR STRID.
sammanhang med Göthes Werther, om Julian Schmidts uttryck rö-
rande Rénés förhållande till Werther och äfven beträffande M:me:
de Staöl och Berjamin Constant samt om Sainte-Beuves samman-
ställning af Obermann med Corinna och Réné i afhandlingen om
Sénancour. Det visar sig också, att förf. begagnat sist nämda
uppsats för sin behandling af Obermann, om man jämför hvad som
yttras sidd. 77 och 78 i arbetet med sådana passager hos Sainte-
Beuve, som då denne kallar Obermann "le type de ces sourds
génies qui avortent, de ces sensibilités abondantes qui s’égarent
dans le désert, de. ces moissons gréålées qui ne se dorent pas, des
facultés affamées å vide, et non discernées et non appliquées, de
ce qui, en un mot, ne triomphe et ne surgis jamais; le type de la
majorité des tristes et souffrantes åmes en ce sigcle, de tous les
génies å faux et des existences retranchées". — Att han äfven är
skyldig Taine ett och annat, torde vara klart redan af det före-
gående; men utom det, att denne inverkat på metod och stil, har
förf. från honom lånat hans framställning af medeltidens karakter,
såsom äfven angifves å sid. 245, och detta lån har till och med
varit vållande till ett af de öfverdrifna uttryck, för hvilket recen-
senten 44 i "Fedrelandets förebrår förf.; det talas nämligen å
sid. 246 om "”Billedet af den lidende Christus, der vrider sig paa
sit Kors, af alle de flaaede, sönderrevne og ristede Martyrer’, hvil-
ket är en chargerad återgifning af Taines ord: "la passion du Christ
agonissant sur la croix, les martyrs des saints torturés par les
persecuteurs’"’.
Men, uppriktigt sagdt, vi anse allt sådant för bagateller, hvilka
icke kunna med fog läggas förf. till last och alldeles icke vitna
om brist på originalitet hos honom. Eller skulle icke den este-
tiske kritikern ega samma rätt som hvarje vetenskapsman, att för
lösningen af ett särskildt problem begagna sig af de förarbeten, de
idéer, de sammanställningar, som redan ligga färdiga genom före-
gående tänkares och skriftställares verksamhet? Icke behöfver
hvarje detali i framställningen vara hans egen, blott sammansätt-
ningen af dessa detaljer till ett helt, uppfattningen af deras orga-
niska sammanhang, belysningen af dera3 olika sidor sätta dem för
läsarens ögon i en dager, i hvilken han förut icke skådat dem, så
att de, på samma gång de få en ny, personligt individuel pregel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
