Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * * * *: Huru bör en skald öfversättas (C. R Nyblom: Öfvers. af Shakespeares Sonnetter)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Huru bör en skald öfversättas?
Några antydningar med arledning af C. R. Nybloms öf-
versättning af Shakspeares sonetter.
Huru bör en skald öfversättas? Vi svara för vår del: Han
bör öfversättas så, att öfversättningen kommer till möjligaste likhet
med den produkt, som skulle uppstått, om skalden företagit sig att
sjelf ut- eller omarbeta sitt arbete på det språk, som är öfversät-
tarens. Härmed synes oss frågan riktigt besvarad, och de sär-
skilda regler, som sedermera kunna uppställas, äro blott tillämp-
ningar af denna. 9e vi nämligen på hvad af det gifna svaret föl-
jer, så innebäres deruti först och främst, att öfversättninger skall
vara fri, i detta ords rätta fattning. Det är nämligen alldeles otänk-
bart, att, om skalden skulle tagit sig före att vare sig ny- eller om-
bilda sitt eget verk, han hade gjort detta i fullt samma gestalt, som
det nu eger för oss, ord för ord, sats för sats, med hvarje skift-
ning i uttrycket bibehållen. Det ligger i begreppet af den frihet,
som är oskiljaktig från hvarje estetisk produktion, att hvart sär-
skildt konstverk skall stå för sig och bära sin egen prägel. Lika
omöjligt, som det är för den alstrande naturen att frambringa tvänne
varelser af högre ordning, som äro hvarandra fullkomligt lika, äf-
ven så omöjligt är det för den alstrande konstnären att frambringa
två sådana skapelser. Lifvets kraft är i bägge fallen så rik, att
hon icke kan göra om sina egna alster, utan måste skapa nya. För det
andra innebäres i det afgifna svaret, att med förutsättning af den
fria ombildningen, det dock är skalden sjelf och ingen annan, hvars
drag man vill återfinna i det öfversatta arbetet, ja att man der vill
skåda hela hans individualitet, med dess såväl förtjenster som fel,
med dess fulla bestämdhet af tiden och omständigheterna, i hvilka
han lefde, ty utan dessa är han ju dock icke den konkreta personlighet,
som en gång diktade allt detta, hvilket en annan tid och en an-
nan literatur söker att med sig införlifva.
Det anförda har mera betydelsen af allmänna reflexioner öfver
vårt ämne, än det har tillämpning på den svenska öfversättare,
hvars namn pryder titeln på vår uppsats. Med särdeles många på
förband fattade betänkligheter, som således förmått honom att med
afsigt lägga skrankor på återgifningens frihet, synes han icke ha
gått till sitt arbete. Att dylika dock icke äro alldeles främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
