Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * * * *: Huru bör en skald öfversättas (C. R Nyblom: Öfvers. af Shakespeares Sonnetter)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 HURU BÖR EN SKALD ÖFVERSÅTTAS.
för honom, ser man af sid. 17 i förtalet, der han anser det "någon
gång vara en nödvändighet att mildra de ofta alls icke skrädda
uttryck, som i allmänhet tillhöra Shakspeares stil; men genast
reserverar sig: "man bör dock väl akta sig att vattna ut de
kärnfriska, originela uttrycken och ordställningarna hos skalden,
emedan just dessa utgöra ett väsentligt drag i hans skaldefysio-
gnorai", heter det. Vid en granskning af sonetterna skall man
ock högst sällan finna ställen, der man tror sig spåra, att öfvers.
af nyss nämda skäl förmildrat styrkan i uttrycken. Ett sådant
ställe torde son. 151 vara, hvars senare hälft hos Sh. "rör sig i
obscena anspelningar, i hvilka flesh tänkes såsom manligt perso-
nifieradt" (Delius, not 424). En annan art af betänklighet inne-
bära åter de i slutanmärkningarna här och der förekommande för-
säkringar, att det och det ordet icke låter sig återges på svenska
språket. Vi bekänna oss hysa en motvilja mot alla positiva, af
intet bevis åtföljda påståenden om, att en eller annan sak icke går
an. Hvarföre skulle (i 33) uttrycket alehemy i bilden om solen
vara "omöjligt att återgifva efter orden? Det är dock vida min-
dre abstrakt än de talrika liknelser ur rättegångs eller köpmans-
lifvet, dem öfvers. icke tvekat att återge. Skulle guldmakarens
yrke vara för simpelt? Dock väl ej simplare än sappörens eller
nattväktarens (2, 61)? Skulle det vara för prosaiskt? Men det
gömmer ju inom sig hela medeltidens romantiska mystik, och sattes
af våra förfäder i omedelbar förbindelse med forskandet efter de
vises sten och lifselixiret! Hurusombelst, så är det helt enkelt
ordet "guldmakeri” som återger hvad Sh. här ville ha sagdt, och
hvarje annan öfversättning är helt enkelt oriktig. Afven i King
John, III, 1, låter Sh. solen spela guldmakare. — ÅA woman 8 face,
with natures own kand painted, hast thou, the master-mistress of
my passion (20). Med dessa ord karakteriserar Sh. föremålet för
sin vänskap, en vänskap hvars uttryck ofta äro sådana, att man
snarare skulle tro dem vara riktade till en qvinna än till en man.
Just detta master-mietrese är derför i högsta grad betecknande,
det innehåller liksom klaven till hela den krets af dikter, der skal-
den inlägger denna sin egendomliga passion, och detta utgör stör-
sta delen af hela samlingen. Det är derför tydligen af vigt att
taga vara på detta ord och söka tolka hvad det innebär. Tyskan
har frambragt det motsvarande "Herr-Herrin", men den svenske
öfvers. säger oss, att detsamma är oåtergifligt på vårt språk. Hvar-
för, få vi icke veta; det hjelper ej att svenskan har samma möjlig-
het och samma grunder för ordsammansättning som tyskan, det
hjelper ej heller att vi faktiskt ega sådana ord som "herreman’"’,
«herrehus"’; vi få ändå icke efterbilda det kinkiga Herr-Herrin.
Och likväl är ref. så djerf att här försöka en öfversättning till den
kraft och verkan den hafva kan:
En qvinnas drag naturen dig förvandt med
Har gjort, mitt hjertas herre-herrskarinna!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
