Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hans Forssell: H. Th. Buckle. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H, TV. BUCKLE, 467
liga häfdateckningens dagar. Redan i den yttre framställningsfor-
men framträder detta drag som en benägenhet att interfoliera be-
rättelsen med långa moraliska, politiska eller ekonomiska betrak-
telser: apropos Fronden får man en predikan öfver stolthet
och bördshögfärd, ofvanpå skildringen af Ludvig XIV:s literära ti-
dehvarf hålles en föreläsning om styrelsen och literaturen, efter
skotska presterskapets upptuktelse följa de satser ur sedeläran,
hvaraf vi nyss anfört en del o. s. v. Men subjektiviteten framträ-
der ännu mer i den exklusiva sympati och antipati, Buckle
tillåter sig att hysa för eller mot de historiska fenomenen. Det.
fins hela perioder af mensklighetens lif, öfver hvilka han stryker ett
streck, icke derför att de ej innehålla vigtiga händelser, utan der-
för att de väcka hans afsmak och fasa. Hela medeltiden är ett
sådant skede. Det är en mörk och ohygglig tid, en tid då pre-
ster herrskade, då adel herrskade, då folk trodde på djeflar, troll
och englar med en tro, som smittade äfven de mest upplyste. En
så förpestad andelig och politisk luft slår honom derifrån till möte,
att han ej vill göra något "experiment" med densamma. Unge lä-
kare, säges det, rygga i början ofta tillbaka för de gapande såren,
som möta dem i en klinik; men utan att öfvervinna denna kän-
sla, komma de helt säkert aldrig underfund hvarken med sjukdo-
mens lagar eller med lagarne för den lifskraft, som öfvervinner den-
samma. Så fordras det nervstyrka äfven för historiens studium,
något som B. tydligen icke besitter. Han förgapar sig på vidske-
pelsen, så att han icke ser troslifvet derunder; han skriker öfver
”skyddsandan", till dess han förglömmer, att det ju i verlden funnits
och finnes tusentals kombinationer af frihet och ofrihet, hvilka det
just är historikerns uppgift att studera. Så uppstår en skefbet i
framställningen, en missriktning i forskningen, hvilken på hvarje för-
domsfri läsare måste verka ytterst störande. Af hela medeltidens
lif är det sålunda knapt något mera, som synes honom värdt sär-
skild uppmärksamhet än styrkan och vidden af dess "supranatura-
lism" och vidskepelse. Han meddelar åtskilliga mustiga prof på
hvad lärde män kunde hitta på i klosterlifvets enslighet, — allt
med en ton, som om dessa fakta nu för första gången framlades —
och sedan blir totalomdömet, att "icke blott i den historiska litera-
turen, utan äfven i alla literaturens grenar, i alla ämnen, i veten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
