Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hans Forssell: H. Th. Buckle. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484 H. TH. BUCKLE.
utan ringaste nytta att söka skilnaden på politiförfattningarnes om-
råde, då bevisligt är, att styrelsen i England lika väl som i Frank-
rike vägt brödet och pröfvat köttet; eller i banden på den per-
sonliga friheten, då ju bekant är, att fattiglagarna i England fullt
lika mycket som i Frankrike, om ej mer, lagt hinder i vägen för
individens fria förflyttning från ort till ort; eller iliteraturens yttre
frihet, då ju tvångslagarne mot pressen hafva ofta varit lika stränga
i England som i Frankrike. Hvad beträffar chevaleriet och duel-
len, i hvilka B- också finner karaktersdrag som skilja Frankrike
från England, kan man väl säga, att deras samband med "”skydds-
andav" är något dunkelt. — Den kyrkliga skyddsandan har
också varit mycket stor i England åtminstone till reformatio-
nen och t. o, m. en lång tid derefter; och hvad den aristokratiska
skyddsandan beträffar, kan man bestämdt med mycket större skäl
säga, att den engelska adeln "skyddade" det engelska folket, än
att ett sådant skyddsförhållande fans mellan Frankrikes "nobles"”
och "roturiers”. Med ett ord, Buckle, som tydligen läst en hel
hop böcker om Frankrikes statsförmynderskap och deraf hämtat
sitt slagord "protection", har sedan användt detta ord så, att han
lika gerna kunuat säga med en ännu mera abstract term, att "träl-
domen" eller "ofriheten" varit större i Frankrike än i England.
— Föröfrigt är detta kapitel, med all sin prunkande lärdomsappa-
rat, just ett profstycke på den Buckleska lärdomen: det innehåller
intet, som ej en student skulle kunna skrifva ned efter några må-
naders läsning af ett par större historieverk, men en hel hop, som
knappast skulle approberas i en vanlig kria för en historisk ten-
tamen. Med de nyare forskningarna i de ämnen, som beröras: feo-
dalismen, den franska statsabsolutismens utveckling m. m. är B.
tydligen mycket litet bekant.
Men att Buckle icke kunnat angifva den väsendtliga skilna-
den mellan Englands och Frankrikes politiska utveckling, det är
också en mycket naturlig sak. För att rätt jämföra tvenne före-
teelser, måste man veta, i hvilket afseende de böra jämföras. Den
väsentliga skilnaden mellan fågel och fisk angifves aldrig af den,
som ej förstår hvad andningsprocess och blodomlopp betyda; han
jämför blott fötter och fenor, fjädrar och fjäll. Så betingas ock
Buckles historiska jämförelser af hans begrepp om samhällenas lifs-
process. Staten är för honom ett ondt, som civilisationen i sin
fortgång alltmera amorterar, och hvars förhållande till individen huf-
vudsakligen bör vara negativt. Framåtskridandet består deruti, att
medborgarne allt fullständigare vindicera sina rättigheter och sin
sjelfständighet; om pligter och förbindelser, om gemensamhet och
samverkan talar den doktrinen knappast ett ord. Nå väl, om ide-
alet skola vi ej här tvista med Buckle. Men hvad som är utom
all tvist, det är, att så negativt har förhållandet mellan stat och indi-
vid icke varit i historien, sådant är det ej i denna stund. 9Sam-
bandet dem emellan har varit och är mycket starkt, det uppenba-
rar sig i det dagliga lifvet såsom ett helt nät af inbördes förbin-
&
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
