Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hans Forssell: H. Th. Buckle. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. TH. BUCKLE, 485
delser, och understundom framträder det med en styrka som all-
deles upphäfver individens sjelfbestämning. Staterna hafva varit och
äro mycket mer än rättsmachiner; do hafva fordrat och fordra mer
än passivitot af sina medborgare, och individerna hafva i samhället
sett något helt annat än en bolagsordning. "Medborgerlig dygd",
<allmänanda”, patriotism” äro begrepp, som betydt och betyda
något annat än passiv laglydnad, och så långt håfva vi ännu ej
kommit, att dessa egenskaper någonstädes anses öfverflödiga hvar-
ken för samhället eller för individen sjelf. Eftersom det nu en
gång så är, att armen mister sin kraft, när hjertat upphört att slå,
att bladet vissnar, när det faller från trädets stam, så är det utan
tvifvel rätt, att naturforskaren vid studiet af "organiskt lif i främ-
sta rummet studerar det organiska sambandets vilkor och ytt-
ringar. Och på samma sätt skall historieforskaren, när han fin-
ner, att samfundsandan betingar samfundslifvet, framför allt studera
denna andas yttringar och vilkor. Han skall då knappast, såsom
Buckle, komma till den insigten, att "insubordinationsandan"’ är
samhällenas lifs-vilkor, eller att begreppen om "”öfver- och under-
ordnande" blott tillhöra barbariska tider. Han skall erkänna, att i
förhållandet mellan stat och medborgare äro medborgerliga pligter och
förbindelser sjelfva hufvudmomentet, samfundets lifsvilkor och de
medborgerliga rättigheternas grund; och vid hvarje jämförelse mel-
lan samhällen skall han derför först se efter, huru det medborger-
liga pligtbegreppet varit i gtatslifvet utprägladt, huru förbindelserna
till samhället varit fördelade, huru m. e. o. samhället varit or-
ganiseradt.
Ur en sådan synpunkt är det också som jemförelsen mellan
Englands och Frankrikes statsskick för forskaren erbjuder det största
och varaktigaste intresset. Han följer Englands häfder och ser,
huru en från begynnelsen stark konungamakt hållit de feodala ele-
menten tillbaka och tvungit en mäktig adel ej blott, som B. säger, att
söka stöd hos folket, utan hvad mera är, att egna statens öfver-
hufvud och lagar aktoing, lydnad och tjenst; huru pligten att i hä-
ren, i rättsskipningen, i fredsskyddet, i skatternas erläggande och
uppbörd tjena staten, blir gemensam för ädlingen, borgaren och
den sjelfständige bondep; huru framförallt af ädlingen, så som den
åt hvilken mycket är gifvet, också mycket utkräfves; huru lagen
härunder bibehåller sig lika för alla och samhällsbördorna fördelas
efter förmågan att utgöra skyldigheter; och huru på sådant sätt de,
som dertill egde de naturliga förutsättningarna, genom daglig utöf-
ning af samfundspligter under århundraden uppfostrades till styrande
klass. De, som annorstädes rycka till sig spillrorna af statsmakten,
blifva här statsmaktens organer. Den större jordegendomen blir för-
enad, icke med suveränetet begränsad af lösa personliga förbindel-
ser, utan med embete, förvaltadt utan lön, utöfvadt under lagligt
ansvar och begränsadt af juridiska kontroller. Hela den inre för-
valtningsverksamheten, grundad på rättsskipning, ålägges de fria
jordegarne af alla klasser, med adeln i spetsen, såsom en medborger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
