Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Carl Gustaf Malmström: Det Pommerska kriget och Fersens Memoirer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494 DET POMMERSKA KRIGET OCH FERSENS MEMOIRER.
hvilken &å sin sida i sina depecher hvarken skonar rådet eller gene-
ralerna. Vid den stundande riksdagen förenade sig landtmarskalkenv
och ambassadören emot kanslipresidenten; han måste då vika, men
det söndrade partiets fall blef derigenom vid en kommande riksdag
endast så mycket vissare och djupare.
Höpken och hans ämbetsbröder fingo i första hand bära an-
svaret för kriget. Häruti skedde dem visserligen icke orätt. Men
knappast vore det billigt att skjuta skulden för det omogna före-
taget allena på de män, som 1757 sutto vid rådsbordet. Att grunda
Sveriges uppkomst på fransyska subsidier, att söka spela en stor
role i andra makters släptåg, att bygga stora företag på ”kon-
junkturer" — allt detta var ju endast Hattarnes gamla statskonst,
som partiet i sin helhet gjort till sin och bragt till heders. Och
rådet behöfde icke gå tillbaka till 1741 för att finna stöd för sitt
beslut uti från riksdagen utgående skrifvelser.
Fersen säger (VIII: 3) att ständerna 1756 ingingo ej uti
någon öfverläggning rörande detta krig", och (VIII: 4) att "stän-
derna, som ej kunde ana något krig, hade ej försett regeringen
med medel att börja något sådant". Efter orden är detta sant, då
med "ständerna" menas de fyra stånden uti sina plera. Men
sekreta utskottets svar på Kongl. Maj:ts sekreta proposition är icke
alldeles så fredligt, som Fersen på ett annat ställe (II: 146) upp-
gifver; det kunde verkligen, såsom han i denna sista del (VIII: 5)
medgifver, "tydas gynsamt för den nu i fråga varande konjunkturen".
Ty der har sekreta utskottet, i anledning af de då utbrutna krigs-
oroligheterna på fastlandet, "i alla af konjunkturen dependerande
mått" öfverlemvat åt Kongl. Maj:t att med råds råde lämpa at-
vägarne derhän, att rikets anseende, förkofran, och, om möjligt
vore, tillväxt derigenom erhålles, med full förtröstan, det lärer
Eders Kongl. Maj:t ej låta något tillfälle undgå sig, som till
ett så stort ändamåls befrämjande kunde vara bidragande". Och
tillika har sekreta utskottet "i anseende till den i Europa nu vidt
utseende konjunkturen" gifvit Kongl. Maj:t ett kreditiv på 20 å 30
tunnor guld, om hvars nyttjande sekreta utskottet icke gifver an-
nan anvisning, än "att dess tanke är att bibehålla fred med rikets
grannar, att upprätthålla och försvara regeringssättet . . . och att
endast genom afpassande af tiden och den nu förevarande konjunk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
