Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Harald Hjärne: Arkeologi: (H. Hildebrand: Svenska folket under hedna tiden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516 ARKEOLOGI.
Skandinavien. Endast gutarne, som utgjorde en särskild, förmod-
hgen mycket härdig, gren af den ”"sydgermanska" stammen (sid.
193), kunde hålla de alltbetvingande svearne något så när stången.
Denna lära har, såsom man lätt finner, ett omisskänligt slägt-
tycke med Munchs och Keysers invandringsteori, och hr Hilde-
brand försummar icke att framhålla denna likhet (sid. 105). Han
"säger, att "den s. k. norska historiska skolan tillkommer hedern
att bryta med traditionen och beträda en nv väg”. Man torde
dock knappast brista i respekt cmot de båda norska vetenskaps-
männens minne, om man karakteriserar deras "Hvita-hafs-teori’
(såsom hr Hildebrand sjelf kallar henne; såsom en norsk, något
modifierad upplaga af rudbeckianismen. Rudbecks svenskar civili-
serade hela verlden, de Munch-Keyserske norrmännen eller "nor-
rönerne” togo endast itu med Skandinavien, hvilket ju i alla fall
är vackert nog"). Det nittonde århundradet är något blygsammare
än det sjuttonde. 1 botten hafva dock de båda systemen enahanda
syftning, och de hafva också delat samma öde. Efter Daaes, Eilert
Sundts, Ryghs, Sv. Grundtvigs med fleres uudersökningar kan det
vara onödigt att vidare sysselsätta sig med den norska skolans
etnografiska teori. Må bon hvila i frid vid sidan af den gamle
Upsalaprofessorns fantasier!
Men betydande skiljaktigheter finnas också emellan norrmän-
nens och hr Hildebrands läror. Hos honom röjas inga spår af pa:
triotiska fördomar. Han delar icke Keysers tro på bokstafsinspi-
rationen i de isländska sagorna. Lika liten affär gör han af de
klassiske författarnes utsagor om Norden. Han låter vordgerma-
nerna intränrga i Norge från Sverige, emedan de endast från ett
håll inkomma i Skandinavien. Han låter dem gå en någorlunda
+) Rec. kan icke neka sig nöjet att anföra ett par betecknande
yttranden af Munch i en af haus ungdomsskrifter. »I Norge. Stammens
Hovedsede. taltes der udelukkende norsk, paa de Egne ner, hvor endnu
Lappisk tales. ligesaa i det egentlige Sverige eller Svealand (Nvith-
jod). Derimod synes det norske Sprog senere at vere blevet indfördt
i det saakaldte Gautland (Göthaland) og Danmark — — Benerehen
udbredte det norske Sprog sig med de norske erobrende Stammer ogsas
til disse Egne, men kunde naturligvis ikke beholde sin fuldkomne Reen-
hed. og maatte lide under en megtig Reaktion» (!!) Se P. A. Muncb,
Naml. Afhavndl. IB sit 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
