Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Harald Hjärne: Arkeologi: (H. Hildebrand: Svenska folket under hedna tiden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528 " ARKEOLOGI.
hafva gjort skilnad emellan Svitjod och Helsingland, emellan svear
och helsingar, utan att derföre de senare behöfva anses för götar.
Vidare åberopar hr Hildebrand det forn-engelska ("angelsaksiska”)
Beé6wulfsqvädet (sidd. 120—123), som har mycket att förtälja om
strider mellan svear och götar. Men ehuru svearne onekligen i
denna dikt framställas såsom ett ganska krigiskt folk, draga de dock
mestadels det kortare strået, något som just icke talar för hr Hilde-
brands åsigt om förhållandet emellan de båda stammarne ”).
Ej heller våra svenska lagar hafva bevarat något minne af den
stora katastrofen. Kristofers landslag säger väl, att Sveriges rike
är sammankommet af svears och götars land. Men här finnes
icke den ringaste antydning om sveastammens herravälde öfver göta-
stammen. Här nämnas de två förnämsta stammarne, (jfr förel. arb.
sid. 103) med förbigående af de öfriga mindre betydande. Det Fr a
till och med vara tvifvel underkastadt, huru vida med götar i aldre
tider menades andra än Öster- och Vestergötlands inbyggare. "Tvenne
&ra gotha j Sverige, Östgotha oc Weestgotha’, heter det i samma
paragraf af landslagen. Virdarne i Småland torde hafva varit en
egen stam, samordnad med götar och svear, likaså helsingarne i
Norrland, gutarne på Gotland. Att med hr Hildebrand (utom i
förel. arb. sid. 183 m. fl. st. äfven i en uppsats "Om den äldre
jernåldern i Norrland", Antiqv. Tidskr. II) göra helsirgarne till
götar, derföre att man i Medelpad och Jemtland hittar den äldre
jernålderns fornsaker, är alldeles godtyckligt, så länge det icke är
bevisadt, att den äldre jernkulturen verkligen är karakteristisk för
götarre ensamme. Hr Hildebrand resonnerar ungefär så här. Den
äldre jernålderns fornsaker hittas i Götaland, alltså äro de götiska.
Men de hittas äfven i Danmark, Norge, Svealand och Norrland,
alltså voro’ äfven dessa trakters invånare fordomdags götar. Det
+) Förf. säger (sid. 123), att »>Beéwulf, sångens hjelte gifver Eadgils
fortfarande hjelp, besegrar och dödar svearnes konungp. Det är tvärt
om Eadgils, som efter ett misslyckadt infall i götarnes laud stupar i
strid emot Beowulf (Beow. ed. Heyne vv. 2392—2401). Att i Ohtere och
Eadgils vilja se Yngl. sagans Ottar och Adils, torde vid närmare jäm-
förelse emellan de båda sägnernas innehåll befinnas något vågadt. Ty
värr har rec. icke haft tillgång till Bugges uppsats »Zum Beowulf»,
som lär stå i »Zeitschrift fir deutsche Philologie» för innev. år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
