Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Harald Hjärne: Arkeologi: (H. Hildebrand: Svenska folket under hedna tiden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARKEOLOGI. 531
ställning, jämförd med de norske fylkesjarlarnes under Harald Hår-
fager å ena sidan, med Orknöjarlarnes å den andra.
Hr Hildebrands svar å den andra frågan är nu skärskådadt,
och att han icke ens har gjort ett försök att uppvisa en lätt och
naturlig öfvergång från en viss bestämd utländsk kultur till den
yngre jernåldern, får väl anses för tydligt för den, som har genom-
läst hans bok. Hypotesen sväfvar således helt och hållet i luften.
Det torde derföre vara rådligast att tills vidare blifva vid den gamla
tron, som åtminstone har den förtjensten att icke så noga formulera
förhållandet emellan svear och götar i forntiden. Få se, om stun-
den är inne att ändra öfvertygelse, då hr Hildebrand har utarbetat
och utgifvit den "utförliga skildring af vår hednatid med lika många
delar som denna upplaga har kapitel", om hvilken han talar i för-
ordet (sid. VUD.
Såsom billigt är, hafva vi hufvudsakligen hållit oss till grund-
tanken i hr Hildebrands arbete. Men om också denna ännu så
länge måste anses för obevisad, är recensenten likväl fjärran skild
från hvarje uppsåt att förkättra. "Det är endast simpel rättvisa att
med tacksamhet erkänna, att hr Hildebrand så väl genom förelig-
gande afhandling som änru mera genom sina öfriga talrika skrifter
har gjort historien och i synnerhet fornkunskapen stora tjenster. I
<Svenska folket under hednatiden” finnas många lärorika saker t.
ex. om det nordiska vigtsystemets ursprung sidd. 135 —138, öfver-
sigten af hednatidens geografi sidd. 155—187, kapitlet om Got-
land sidd. 192— 206. Men då det är en kritikers skyldighet att
framför allt fästa uppmärksamheten på de i hans ögon mindre rik-
tiga framställningarna i ett vetenskapligt arbete, må några detal-
anmärkningar ytterligare göras. Förf. anser, att Vestergötland er-
höll sin första befolkning från sydvest (sid. 107), och till stöd för
sin mening anför han de slutsatser angående de gamla bonas relativa
befolkning, hvilka kunna dragas ur några uppgifter i den äldre Vest-
götalagen (sidd. 167—171). Om man får sluta något af dessa un-
derrättelser från en tämligen sen tid, vore det icke då naturligare
att antaga, att folket har invandrat från Östergötland, då ju den
tätaste befolkningen finnes i nordöstra Vestergötland? Det förra
landskapet var onekligen mera betydande under tolfte och trettonde
seklen, och att vi veta så litet om det för den äldsta tiden, kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
