Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Hans Forssell: H. Th. Buckle. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. TH. BUCKLE. 539
mellan orsak och verkan i händelsernas kedja, och den mest fata-
listiska af alla verldsåskådningar står icke vid slutet utan vid bör-
jan af civilisationens utveckling och utgick i en form från nomaderna
kring Mekka.
Men nu kommer det specielt filosofiska i utredningen. "Så-
lunda" fortfar förf. "tillintetgör med det menskliga samfundets fort-
gående utveckling den på samma gång växande insigten i natdrens
lagbundenhet åsigter om slumpen och sätter i hennes ställe åsigten
om det nödvändiga sambandet. Och jag anser mycket sannolikt,
att af dessa båda åsigter om slumpen och nödvändigheten dogmerna
om den fria viljan och prsedestinationen uppkommit"! Redan häraf
ser man, huru förf. identifierat läran om den fria viljan med läran
om en omotiverad vilja — ett antagande, som visserligen är
felaktigt, men dock af ett och annat bland de äldre moralsystemen
kan finna sin förklaring. Men härifrån fortgår B. till ytterligare
förklaring af det nu antydda sambandet, och denna förklaring är så
kostlig, att den väl förtjenar in extenso anföras. "Så snart i ett
land rikedomens hopande nått en viss punkt, blir afkastningen af
hvarje enskilds arbete mer än tillräcklig för hans uppehälle; det
är derför ej längre behöfligt, att alla arbeta, och det uppstår en
särskild klass, hvars medlemmar tillbringa största delen af sitt lif i
nöjen, några få dock med förvärfvande och spridande af kunskaper.
Bland dessa senare finnes det alltid några, som lemna den yttre
verldens händelser å sido och rikta uppmärksamheten på utforskan-
det af sin egen ande, och när dessa äro i besittning af stor för-
måga, bli de stiftare af nya filosofiska skolor eller nya religioner,
som ofta utöfva ett mäktigt inflytande på de folk, hos hvilka de
finna insteg. Men stiftarne sjelfva äro underkastade sin tids infly-
telse. Ingen förmår undandraga sig intrycken af de föreställningar,
som omgifva honom, och hvad man kallar en ny filosofi.eller en ny
religion är vanligen icke så mycket en skapelse af nya idéer som
icke mer en ny riktning, man /(!) ger idéer, som äro gängse
bland samtidens tänkare i!). Så motsvarar nu i det fall, som
föreligger oss, läran om slumpen i den yttre verlden läran om den
fria viljan inom oss, medan läran om det nödvändiga sambandet
på samma sätt motsvarar den om predestinationen, med den enda
skilnaden, att den förra tillhör en metafysikers, den senare en teo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
