Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Hans Forssell: H. Th. Buckle. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558 H. TH. BUCKLE.
grunder, d. v. s. sedlig vilja eller förmåga, så måste naturligtvis en
allt högre sedlig utveckling förutsätta ej blott ökad insigt i sede-
lagons fordringar, utan utveckling och stegring äfven af den sedliga
förmågan. Här är det naturligtvis ännu svårare att ur erfarenhe-
ten hämta afgörande bevis för den slutsats, hvilken framgår ur den
ethiska principen; men ett och annat faktum torde dock fullt så
väl kunna bringas till att tala för densamma, som det af Buckle
anförda talar deremot. Den omständigheten t. ex., att ett folk på
låg utvecklingsgrad nästan alltid dukar under för inflytelsen af den
högre kulturens välsignelser, att det så sällan förmår vända sig till
godo det mått af vetande och makt, som den europeiska civilisa-
tionen har att skänka, den torde dock ej lätteligen kunna förklaras
annorledes än så, att den sedliga kraften eller förmågan hos dessa
folk ej eger styrka nog att vederbörligen beherska det nya material,
som med ens träder fram. Men hvad är det värdt att tala om så-
dant med Buckle; han skulle, när vi orda om sedlig förmåga eller
vilja, blott svara: nå, bevisa mig då, att hjernan hos en menniska
med ond vilja väger mera än hjernan hos en menniska med god
vilja!
Ett annat af Buckles fel finner sitt mest i ögonen fallande
uttryck i de ideligen upprepade försäkringarna om individens full-
komliga betydelselöshet i och för den menskliga utvecklingen. Dot
är visserligen svårt att reducera dessa sateer till någon filosofisk
princip, ty i de flesta fall tjena de honom blott till huggvapen mot
inbilska statsmän" och "maktlystna prester"; det roar honom att
förehålla lagstiftarne, huru de endast äro "omedvetna verktyg för
oemotståndliga opinioner’; kungar och styrelser, huru de "i bästa
fall endast äro skapelser af sin tid, aldrig dess skapare", o. s. v.
och, såsom man på flera ställen finner, skall denna uppfattning bland
annat åfven hafva den betydande förtjensten att vara rent demo-
kratisk. Dermed må nu vara huru som helst, säkert är, att den
först och främst lider af den högst väsentliga olägenheten, att mer
än någon annan stöta emot det sunda förnuftets allra enklaste
fordringar. Det nya som härmed förebragts, är nämligen icke den
iakttagelsen, att t. ex. en Cesesar, en Luther, en Richelieu, en Wil-
helm III, en Voltaire, en Napoleon m. fl. historiens små och stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
