Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMRARNE OCH BESKATTNINGSFRÅGAN. 35
Om man så vill kalla styrelsesättet parlamentariskt eller ej, blir en
smakfråga.
Då man emellertid hos oss ej mera än annorstädes kar göra
anspråk på endast fullkomlighetsmönster fria från lidelser och egna
intressen, som kunna störa samhällsarbetet, så hos regering som
representation, så hos den ena, som den andra kammaren; då vidare
de konstitutionela formerna just hafva till uppgift att genom den
ömsesidiga och dubbla kontroll, som de förläna de särskilda mak-
terna i samhället, förekomma eller mildra följderna af mensklig
oförmåga, att, der det egna intresset förefinnes, se rätt klart och
med sjelfbeherrskning fatta sina beslut, — så blir det af den största
vigt, att de konstitutionela former, som bestämma det ömsesidiga
förhållandet emellan de olika samhällskrafterna, tillåtas verka i den
anda, som grundlagen angifver, och att man ej af tillfällets syften
förledes att tillägga sig sjelf en makt, som kan omtvistas. Den
punkt i våra grundlagar, som för frestelsen mest erbjuder tillfällen
till att under sken af rätt genom lagtolkningshjelp tillvälla sig en
med grundlagens anda ej öfverensstämmande makt, är statsreglerin-
gen, af hvilken å ena sidan regeringen är beroende i sin verksamhet,
och der & andra sidan representationens manstarkare kammare
kan genom sitt öfverlägsna antal utöfva ett högre inflytande, än
den fåtaligare sammansatta. I den manstarkare kammarens intresse
bör det i allmänhet ligga, att der meningarne inom representationen
äro delade i frågor af större vigt, som ej erfordra anslag, eller ett obe-
tydligt sådant, kunna begagna sig af sitt antal för att drifva genom
sin vilja, och således hänföra så många sådana frågor, som möjligt,
under statsregleringen, medan i den Första kammarens intresse lig-
ger att, der ej frågan på grund af sin natur nödvändigt hörer
dit, afbålla henne från en sådan behandiing. ” Skulle en genom ge-
mensam votering afgjord fråga, som helt hastigt kommit till stånd,
vara i afseende på konungens rätt att deröfver besluta af mera om-
fristbar natur, så kommer konungamakter i en betänklig ställning,
då dess beslut, om "det ej blir bifall, får utseende af att medelst
en slags dom i egen sak tillegna sig en rätt, som ej med grundla-
gens bokstaf kan deduceras. På grund häraf är det af största vigt,
att grundlagens bestämmelser genom praxis erhålla en sådan tolk-
ning, att det förhåliande mellan kamrarne, som i grundlagen är be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
