Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 KAMRARNE OCH BESKATTNINGSFRÅGAN.
stämdt, ej genom en tolkning i en hastig vändning ändras, hvilket
rubbar den grundval af likställighet mellan båda kamrarne, som ut-
gör en af den nya riksdagsordningens hufvudstöd, en rubbning, som
till sina följder äfven kan menligt inverka på konungamaktens för-
måga att upprätthålla samhällsordningen.
Man må, huru mycket man behagar, bestrida lämpligheten af
denna anordning och hura mycket som helst orda om det parla-
mentariska styrelsesättets fordran, att maktens tyngdpunkt förlägges
inom Andra kammaren och derom, att den genom förhållandenas
makt söker sig dit, så kan man dock ej komma ifrån, att vår riks-
dagsordning utgår från en annan grundsats. Denna framgår af be-
stämmelsen, att valbarhet är bunden vid valkrets, hvarigenom val-
krets kan bli ur stånd att till Andra kammaren välja den bästa
oanvända politiska förmågan, och af föreskriften i grundlag om att
riksdagsmannaskapet skall i denna kammare vara aflönadt, och det
med ett arfvode så högt, att det kan betraktas såsom en inkomst-
källa, hvilken under vissa förhållanden kan göra riksdagsmanna-
platsen begärlig för inkomstens skull mer än för det tillfälle till
utöfning af samhällets förnämsta hederspligt, som deri innebäres,
och för hvars fullgörande arfvodet afser att undanrödja hindreu.
Dermed har man afvikit från dessa för representationens samman-
sättning vigtiga grundsatser, som i England uppbära det parlamenta-
riska styrelsesättet. Då således de vigtigaste underlagen för detta
styrelsätt saknas, och just de underlag, som bereda möjlighet att
vid modifikation af regeringssystemet kunna bland Andra kammarens
män hafva tillgång till representanter i statsrådet för de olika rikt-
ningarne, så måste vi nöja oss med de grundsatser, som i vår
grundlag äro gifna, nämligen en bestämd maktfördelning dels mellan
konung och representation, som gifver konungamakten ett sjelfstän-
digt, ej blott formelt ioflytande på styrelsesystemet, dels mellan båda
kamrarne vid fråga om att göra representationens vilja gällande,
en vilja, som bör framgå af det inflytande båda kamrarnes bästa
män kunna utöfva, hvar och en dels i sin” kammare, dels ock i
hela representationen. Den maktställning, som båda kamrarne fått
sig tilldelad, är inbördes jämlikhet. Hela riksdagsordningen hvilar
på denna grundsats. För att erhålla lika inre styrka, utgå båda
genom val från hela folket och, enligt R. F. & 49, R. O. $ 1, ega
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
