Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Kamrarna och beskattningsfrågan af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMRARNE OCH BESKATTNINGSFRÅGAN. 39
tion, och det anslag, som man under förutsättning att för-
slaget vinner bifall, föreslagit. Om grunden eller ändamålet för
ett anslag borttages, är det en logisk slutföljd, att sjelfva anslaget i
. och med detsamma förfallit. Om man ej noga iakttager denna regel,
skalle man komma till de besynnerligaste resultater, till följd hvaraf
man bör vid grundlagens tillämpning i förevarande fall noga aktgifva
på hvad den i lagarne uttryckta grundsatsen i förevarande fall for-
drar. Detta är så mycket mera af vigt, som man redan experimen-
terat med att hänföra frågor, hvilka till sin natur äro af helt annan
art, till statsregleringsfrågor, för att få dem behandlade af statsut-
skottet, och man har äfven låtit frågor gå till gemensam votering,
såsom anslagsfrågor, der den sak, hvaraf anslaget ovilkorligen betin-
gades, till följd af kamrarnes” olika beslut redan förfallit. Skall
detta sätt att afgöra frågor, hvarvid man nu i ett par fall låtit bero,
öfvergå till praxis, finnes intet hinder för att drifva till gemensam
votering hvilken fråga som helst. Man föreslår en lag och fäster
dervid ett anslag att ställas till konungens disposition för att åt
förslaget gifva en utredning, eller, i sina konseqvenser ännu orim-
ligare, ott anslag af t. ex. 20 rår för dess utskrifning, eller af ett
obetydligt arfvode åt en deputation för att framlemna förslaget, och
fordrar, sedan lagförslaget blifvit förkastadt af en kammare, dess
afgörande genom gemensam votering. På samma sätt med andra
frågor, t. ex. angående lagar för förvaltning, för näringar. Dylika
skulle äfven, ehuru till sin natur önskningsmål, kunna lefva upp
igen, sedan de förfallit, om vid dem är för skenets skull fästadt ett
litet arfvode. Så t. ex. våckes ett förslag om en ny vaktmästare-
lön i ett embetsverk under vilkor, att Kongl. Maj:t gifver embets-
verket en på uppgifvet sätt bestämd organisation. Ena kammaren
förkastar de föreslagna organisationsgrunderna, den andra bifaller
förslaget, men icke förty yrkas gemensam votering. Om så vakt-
mästarelönen beviljas, anses hela förslaget, som förfallit genom kam-
rarnes olika beslut, dock vara af riksdagen bifallet. Så skedde vid
förra riksdagen i en liknande fråga om en skrifvelse till Kongl. Maj:t
om de högre specialskolorna i Stockholm. Oaktadt den ena kam-
maren hade i enlighet med statsutskottets afstyrkan afslagit motionen,
kom den dock till stånd på grund af ett litet anslag för frågans utred-
ning, som innehölls i förslaget till skrifvelsen. På samma sätt skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
