- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1873 /
38

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38 KAMRARNE OCH BESKATTNINGSFRÅGAN.

lagstiftnings- eller förvaltnings- eller finansfrågor, utan kunna vara
komplicerade och innehålla flera olika slag af ärenden. Så t. ex.
hänföras under strafflagarne bestämmelser om brott och straff,
som höra till den egentliga lagstiftningen; om statens rätt till bö-
ter, som är en finansfråga; om ordnandet af fängelserna, som är
en förvaltningsfråga, samt om aflöning af domare och åklagare och om
anslag till fångvård, som äro statsregleringsfrågor. Klart är, att
till följd af sambandet mellan strafflagarnes upprätthållande och
statsregleringen, som tillhandahåller de medel, hvilka derför må an-
vändas, man ej kan bestrida, att reglering af anslag för dessa ända-
mål utgor ett oeftergifligt vilkor för strafflagens verkningsförmåga.
Men ingen med oförvilladt omdöme lär vilja påstå, att någon af
strafflagens bestämmelser kan bänföras till statsregleringsfrågor.
Civillagens bestämmelser vore: betydelselösa, om ej domare- och
exekutiv makt gjorde lagbuden gällande. Aflöning af de embetsmän,
som handhafva lagen, är en statsregleringsfråga, af hvars ända-
målsenliga bestämmande beror möjligheten för de enskilde att göra
sina rättigheter gällande; men icke lär nägon vilia inblanda de enu-
skilda rättsförhållandena: ordnande i statsregleringen. Den, som
medgifver detta, måste jämväl erkänna, att samma förhållande är
med de allmänna inrättningarne; grunda de sig på en lagligen gäl-
lande lag, så kunna de ej heller till sin organisation rubbas utan
genom laga ändring af den lag, som grundar dem. Skulle kam-
rarne stanna i olika mening om förslag till ändring härutinnan, för-
faller frågan och kan ej föras till gemensam votering. Således, om
genom motion ifrågasättes ett anslag till våra fängelsers ordnande
efter det Irländska systemet, hvars afgörande såsom förvaltnings-
fråga tillhör konungen, men den ena kammaren skulle förklara, att
den ej gillar det Irländska systemet, så och då frågan om ändrad
grund för vårt fängelsesystem förfallit, måste frågan om anslag der-
till ock hafva förfallit. Om fråga väckes att upphäfva byråsystemet i
något af de centrala embetsverken och i dess ställe införa kolle-
gialsystemet, så måste, om kamrarne stanna i olika meningar härom,
frågan om skrifvelse i sådan riktning hafva förfallit, och i och med
detsamma äfven sjelfva anslagsfrågan. Man måste derföre göra en
bestämd skilpad mellan ordvandet af grunddragen för det rättsför-
hållande, den inrättning och den lag, som man afser med en mo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1873/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free