Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMRARNE OCH BESKATTNINGSFRÅAGAN. Dr
som uttryckligen gifvit sig tillklinna i de i riksdagens skrifvolser be-
gagnade ordalag, ej allenast under ståndsrepresentationen, utan äfven
den närvarande, så frågas om denna stridsfråga ej bör kunna anses
afslutad?
Denna fråga har emellertid, efter hvad vi förr anmärkt, en
jämförelsevis underordnad betydelse mot den, som egentligen utgjorde
senaste riksdags most brännande, nämligen frågan om de ordinarie
inkomsternas upphäfvande skall betraktas såsom en statsreglerings-
fråga och således med det stöd, man derför sökt i R. F. $ 69, göras
till föremål för gemensam votering, då kamrarne ej blifva om beslutet
ense. Om olika meningar kunna uppstå i afseende på konungens och
riksdagens förbållande vid afgörandet af de ordinarie skatterna och om
man äfven måste medgifva, att grundlagens ordalydelse ej uttryckligen
gifver konungen rätt till veto, så är derföre ej sagdt och deraf be-
ror ej lösningen af frågan, hurnvida gemensam votering i dessa ämnen
är grundlagsenlig eller ej. Denna fråga synes visserligen ej böra
vara tvist underkastad, då R. O. $ 65 ej uppräknar de ordinarie
inkomsterna bland de ärenden, som kunna göras till föremål för
gemensam omröstning. Man har emellertid ej ansett den i samma
& innehållna bestämmelse afgörande i tvistefrågan. Ordalydelsen i
R. F. 3 69 hafva åberopats för en annan tolkning. Denna 8 stad-
gar: "Fatta kamrarne stridiga boslut, som ej varda sammarjemkade
i afseende på statsutskottets förslag rörande antingen statens regle-
rande eller bevillningens derefter lämpade hela bolopp . . . . skola
kamrarne hvar. för sig rösta om de olika beslut, hvari hvardera förut
stadnat, kommande den mening, som dervid erhåller de flesta leda-
möters af båda kamrarne sammanräknadoe röster, att gälla såsom
riksdagens beslat’"". Man påstår på grund häraf, att, då den riks-
stat som af riksdagen fastställes, innehåller en inkomststat, som upp-
tager «de ordinarie inkomsterna hvar för sig beräknad till ett visst
belopp, och öfver dessa inkomsters beräkning gemensam votering
egt rum, man äfven skall vara berättigad att göra till föremål för
gemensam votering frågan, huruvida en ordinarie inkomst skall qvar-
stå eller upphäfvas. Man kan ju ej reglera staten, säger man, utan
att taga i öfvervägande, till hvilka belopp och under hvilka titlar
man har rätt att skaffa sig inkomster.
Häremot är dock först och främst från formel synpunkt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
