Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Kamrarna och beskattningsfrågan af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 KAMRARNE OCH BESKATTNINGSFRÅGAN.
utan konungens samtycke.’ (K. Förs. d. 23 Febr.. 1789; K. K. d.
6 April 1810 och R. F. $ 114). Indelta räntor och tionde, samt
frälseräntor kunna ej utan konungens samtycke från sina ändamål
förryckas och således ej heller minskas eller borttagas (R. F. $$
64, 80, 114). Då riksdagen således hvarken har rätt att efter
behag höja eller sänka eller borttaga de vigtigaste af de till de or-
dinarie inkomsterna hörande skatterra, kan ej uti de i $ 57 inne-
hållna ordalagen inläggas en sådan betydelse, som om riksdagen
fått oinskränkt öfver dessa skatter besluta, hvilket ock vore en
orimlighet, då riksdagen är genom grundlagen bunden inom vissa
gränser i fråga om bevillningslagars beslutande både i afseende på
tid och sätt och grunder för deras utgörande, ja dessa bevillningar
kunna ju fortfarande utgå utöfver den statsregleringsperiod, för hvil-
ken de äro åtagra. Då således riksdagens rätt öfver dessa, likasom
öfver andra skatter, ej kan genom R. F. $ 57 anses vara tydligt
och fullständigt bestämd mera än i afseende på, hvem som i sven-
ska folkets namn eger besluta, kan denna $, på hvars tolkning vi
visat förevarande fråga uteslutande bero, ej anse3 afgörande för
frågar om omfånget af riksdagens speciela rätt af hvarje särskild
skatt eller statsinkomst. Man måste derför vid tillämpningen af
den grundsats, som uti $ 57 finnes uttryckt, taga hänsyn till de
grundlagsbestämmelser, som närmare utveckla beskattningsrätten,
och de faktiska förutsättningar, på hvilka dessa stödja sig, och då
måste man i fråga om de skatter, som tillhöra de ordinarie in-
komsterna, tillämpa samma grundsats, som i fråga om öfriga in-
komster af detta slag, nämligen att de lagstiftningsformer, som skola
tillämpas, bero af den lags historiskt gifna natur, som innehåller
rättsgrunden för skatten. Att grundlagens tystnad så tolkats visar
sig af den konstitutionela praxis, som iakttagits. Sedan konustitu-
tionsutskottet vid riksdagarne 1828—30, och 1834-—5, i denna
riktning tolkat grundlagen, har riksdagen så väl före, som efter 1866,
gillat denna tolkning, efter hvad det visar sig i de ordalag, riks-
dagen begagnat så väl vid 1840—21 års riksdag, då frågan om rik-
sens ständers rätt härnutinnan senast på allvar var under diskussion,
som ock i de vid .1869 och 1870 års riksdagar meddelade beslut om
grundskatternas omsättning i penningar och om tackjernstionden. Då
grundlagens tystnad sålunda suppleerats af en bestämd tolkning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
