- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1873 /
65

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAMRARNE OCH’BESKATTNINGSFRÅGAN, 65

skottets betänkanden än dem, som röra statsutgifter, eller bevillningens
belopp och dermed oskiljaktigt förbundna förslag till de ordinarie
inkomsternas beräkning, samt Riksgäldskontorets inkomster och ut-
gifter, styrelse och förvaltning.

Mon, heter det, är det ej en alltför trångsinuad uppfattning af
sakon, att lägga ordalvdelsen i vår grundlags särskilda $$ till grund
för bestämningen af hvad som skall förstås med statsreglering?
Bör mau icke, om ock bokstafven kan visas gifva stöd för denna
åsigt, höja sig till en mera omfattande synpunkt och taga ordet
statsregloring i en bemärkelse, som öfverensstämmer med dess be-
grepp enligt den moderna statsrätten? Bekant är ju, att den af repre-
sentationen faststälda finanslagen eller budgeten innehåller ej allenast
en utgifts- utan äfvon en inkomststat, hvilken senare så begränsar
styrelsen, att den ej eger utkräfvå en skatt, utan rättsstöd
i den faststälda finanslagen upptagna inkomststaten. Men äfven i-
detta fall blir man skyldig beviset för att under statsreglering skall
förstås e allenast uppgift på hvilka inkomster, som få användas
till betäckande af statsutgifterna, utan äfven bestämning af grun-
derua och sättet för dessa inkomsters anskaffande, och att till bud-
getens fastställande hörer revision och fastställande af de lagar, som
bestämma grunden och sättet för en skatts utgörande eller en in-
komsts tillvägabringaude. Under statsreglering eller finanslagens fast-
ställande af represeutation inbegripes ej enligt något lands författ-
ning lagarne om grunderna för en inkomsts utgörande, utan blott,
hvilka af de befintliga statsinkomsterna äro för regeringen tillgäng-
liga att till statsotgifter användas. Detta helt naturligt. Den s.k.
finanslagen är ej någon positiv lag, som skall fullgöras till alla sina
delar, utan blott en styrelsen begränsande statshushållningsplan, inom
hvars utgifter och inkomster den måste hålla sig. I densamma
upptagas, hvilka statsbehof böra ses till godo och i hvad mån
det ena bör afhjeipas i förhållande till det andra, d. v. s. de ut-
gifter, som få ske, och till hvad belopp de särskilda slagen af ut-
gifter få bestridas, (utgiftsstat); dels hvilka statsinkomster må
kunna för samma ändamål användas, och till hvad belopp (in-
komststat). Men denna -stat eller lag har ej lags förpligtande
kraft. Den upptager utgifter och inkomster, men bestämmer dem
ej. Konungen är ej skyldig att göra alla de utgifter, som staten upp-

Svensk Tidskrift, 1873, I:nta häftet. d

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:16:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1873/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free