- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1873 /
66

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Kamrarna och beskattningsfrågan af H. L. Rydin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66 KAMRARNE OCH BESKATTNINGSFRÅGAN.

tager, och ingen makt i verlden kan framtvinga den upptagna in-
komsten till der beräknadt belopp. Representationen har ej heller
fria händer att hvarjo gång bestämma alla utgifter, lika litet, som
alla inkomster. De förra, likasom de senare, kunna vara genom gäl-
lande lagar bestämda, oberoende af årets statsreglering; så t. ex. af
utgifter: ränta på statslån, anslag på förhand bestämdt att utgå
under vissa år, traktatenliga förbindelser; af inkomster: böter, re-
visionsskilling, skatteköpeskilling, depositionsmedel. Undersöka vi
de positiva statsrättsgrundsatser, som i detta hänseende gälla, finna
vi dessa i allmänhet hafva sitt ursprung i den Engelska statsrätten,
hvarifrån de upptagits i andra länders författningar efter den före-
ställning, som lagstiftaren gjort sig om nämnda lands konstitutionella
rätt. Enligt Engelsk statsrätt sönderfaller representationens verk-
samhet i 3 särskilda delar, dels bestämmande af statens behof, (ge-
nom bill of supply); dels beviljande af skatter (bill of ways and
means), dels anslag af de beviljade skatterna till då faststälda stats-
behof genom appropriationsakten (consolidated fund billy, hvari slut-
ligen sammanfattas resultatet af den för finansåret ordnade stats-
hushållningen i form af en resumé af de för finansåret åtagna be-
villringarne, och å andra sidan de beviljade statsanslagen med bi-
fogande af det allmänna förbehållet, att regeringen håller sig inom
de serskilda anslagstitiarne (appropriation clause). Härvid är
emellertid att märka, att det är blott de utgifter och inkomster
som årligen förnyas, hvilka blifva föremål för denna behandling.
Åtskilliga utgifter kunna ej vägras, utan utgå utan att hvarje år
särskildt beviljas, såsom förhållandet är med civillistan, vissa för-
valtningsutgifter och löner, som påföras the consolidated fund, samt
statsskulden. Likaså är förhållandet mod inkomsteraa. Somliga
gruuda sig på lagar, som äro af provisorisk. natur, så att de blott
gälla för ett år och således årligen fastställas, dock ett fåtal, näm-
ligen inkomstbevillningar och tullen på thé; och de öfriga äro
sammanfattade i serskilda lagar, som gälla tills de i lagstiftnings-
väg ändras?). Engelska parlamentets budgetsrätt innebär således
ej befogenhet att år för år bevilja eller vägra alla inkomster och
alla utgifter, är mindre att i årets statsreglering indraga lagstiftning
för allt, hvad till utgifter och inkomster hörer.
") Gneist, Budget und Gesetz, sidd. 8, 14.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 5 00:32:30 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1873/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free