Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÖNLITERATUR. 79
mänhet tyckes vara både evig och oföränderlig, allvetande och all-
vis, om scener sådana som den då den gamle baron Stein förme-
delst "en mörkröd vätska hvilken fräste och gnistradz som cham-
pague" göres underkunvig om en hel del saker dem han annars
omöjligen kunnat veta; eller om förevisniugen af Fersens mord tio
år förr än det verkligen passerade. Att låta sin fantasi i minutiösa
detaljbeskrifningar lössläppt skena långt bortom möjligheternas gräns,
och sedan säga: ja, jag vill ej åtaga mig att förklara det, men så
sick det till vid Medevi, år 18 . ., och det hände just br X: det
vittnar nog om ett vist bemödande att förläna sin konst, eller rät-
tare sina konster, denna i våra dagar så mycket beprisade och så
mycket missförstådda realitet: hvad man kallar för sund konst-
närlig realism är det icke. Dock, vi misstaga oss, Testa lemnar
sjelf en förklaring: orsaken hvarföre han kan trotsa tiden är den
att "mina passioner icke värma mitt blod. Det blod som aldrig
blir varmt, kan heller aldrig stelna. Värmens och köldens vexel-
verkan är lifvets och på samma gång förgängelsens kraftigaste or-
sak”. Och vidare lära åtskilliga andra mystiska tilldragelser bero
på, att "de sinliga företeelserna reflektera sig uti idéverldens djup
och återgifvas af hiernans mystiska spegel, ehuru vi icke förmå
oppfatta och återgifva dem, som ligga utom de vanliga inskränkta
gränserna för vår förmåga", vid hvilken diatrib vi förmoda, att hvarje
normalt konstrueradt menniskoförstånd verkiigen står stilla.
Rec. vill naturligen ej förneka, att det underbara äfven har
sitt berättigande inom konsten. Shakespearc, för att blott nämna
den störste, har visat, hur för vinnande af psykologisk och poetisk
sanning öfverensstämmelsen med mnaturlagarne kan sättas å sido.
Men inom de konstarter, som begagna det verkliga lifvet omkring
oss till stoff, finnes det åtminstone ett område, från hvilket det fan-
tastiska måste vara bannlyst, och det är intrigen. Intrigen är en
uteslutande förståndets sak, — den saknar derföre ingalunda sin
konstnärliga betydelse, men denna ligger just deri, att förhållanden
som förefalla invecklade vinna en naturliz och cnkel lösning. För-
ståndet skall kunna lösa hvad förståndet sammansatt. ”Tillvaron af
psykologiska gåtor” erkännes; men skola de införas i konstens
rike, få de dock ej behandlas från den fysiska sidan och slutligen
afhuggas af den suveräna fantasien:; svärd.
Med den här omnämda böjelsen att i den skarpaste dager
framhålla betydelsen af s. k. herrliga naturmakter synes ett annat
åskådningssätt hos förf. stå väl tillsammans. Icke så alldeles sällan
framskymtar nemligen hos honom en uppfattning af menniskan så-
som i grunden beroende af naturstämningar och sålunda ofri. Det
kan sägas, att förf. ingalunda är ansvarig för de åsigter han låter
sina hjeltar uttala, men att de ej äro för honom sjelf främmande,
synes framgå af det sätt hvarpå han framställer den verklighet han
till konstnärlig form vill ombilda. Det är häudelser, icke hand-
lingar, som han visar oss, och det är beskrifningen på tilldragel-
serna, som så godt sig göra låter får ge en antydan om personlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
