Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 OM JERNHANDTERINGENS STÅNDPUNKT I SVERIGE ÅR 1873,
tiden, under det de yvgre aflagringarne, med undantag af några
metamorfiska bildningar, uteslutande tillhöra den nyaste geologiska
tiden.
I Skåne finnas inga sådana jernmalmer, som de i Sverige an-
pars vanliga, magnetit och jernglans; men omöjligt är icke, att man
vid sökandet efter stenkol kan komma att der äfven påträffa jern-
bror "), och i sådan händelse bör, om de skånska stenkolen: visa
sig fullt dugliga för masugnsprocessen, en stor jerntillverkning der
kuona uppstå. Skulle några betydliga lager af jernbror icke på-
träffas, så böra naturligtvis Skånes stenkolstillgångar, om de vid
närmare bekantskap visa sig motsvåra de förhoppningar, som man
nu hyser, ändock kunna blifva den svenska jernhandteringen till
väsentligt gagn; men afståudet emellan sagda provins och Sveriges
stora jernmalmsbälte är dock så’ betydligt (vid pass 50 mil, = 530
kilometer), att jernhandteringen af de skånska stenkolen kanske
icke kan komma att skörda en så stor vinst, som mången tyckes
hoppas.
Vare härmed huru som helst, så är man för de svenska jern-
malmernas tillgodogörande dock ännu inskränkt till de brännmaute-
rialier, som kunna erhållas från landets skogar och torfmossar,
samt till de stenkol, som från utlandet importeras för det fram-
ställda jernets vidare bearbetande. Redan häraf följer, att Sveriges
jerntillverkning icke kan vara särdeles betydlig, ty icke heller något
annat land, som saknar tillgång på fossilt bränsle, kan uppvisa
någon i nutidens ögon stor jernproduktion; men till de redan an-
förda skälen för Sveriges ringa jerntillverkningsbelopp äro i sjelfva
verket äfven några andra högst beaktansvärda omständigheter att
tillägga. Jernmalmsfyndigheterna äro nämligen, såsom visats, inga-
lunda jämt fördelade öfver hela landet, utan det skogrika Norrland
är t. ex., om man undantager jernmalmslagren vid Gellivara, Lousa-
vara och några andra ställen i landets allra nordligaste del, så
vidt man hittills vet, i saknad af några betydliga jernmalmstill-
gångar, och detsamma gäller äfven i mer eller mindre grad om
många andra af landets skogstrakter.
”) Ett obetydligt lager af dylik jernmalm, som vid degelprof lemnat
36,5 proc. tackjern med 0,13 proc. fosforhalt, är vid Höganäs redan kändt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
