Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Jernhandteringens ståndpunkt i Sverige 1873 af R. Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM JERNHANDTERINGENS STÅNDPUNKT 1 SVERIGE ÅR 1873. 8ö
Är det vidare en obestridlig sanning, att en stor jerntillverk-
ning icke ens i ett på fossilt bränsle rikt land är möjlig utan
goda och lätta kommunikationer, så måste detta dock i en änuu
högre grad vara händelsen, då det för malmernas tillgodogörande
nödvändiga bränslet skall sammanföras från så stora vidder, som
nödigt är, då det uteslutande utgöres af skogsprodukter. Men om
det också i allmänhet är en simpel sak att medelst jernvägar sam-
manbinda mäktiga stenkolsfält med någorlunda närbelägna eller åt-
minstone ej alltför aflägsna malmfyndigheter, så faller det sig lik-
väl icke så lätt att med jernvägar så öfverkorsa vidsträckta skogs-
trakter, som ligga långt ifrån grufvorna, att de förras produkter
kunna sammanföras med de sednares, och i synnerhet måste detta
vara förenadt med svårigheter i ett så glesbefolkadt land som Sverige.
I hela detta land med en areal af 3,893 svenska qv.-mil, hvaraf
dock 327 qv.-mil intagas af vatten, fans nämligen vid folkräk-
ningen år 1871 icke mer än 4,204,i77 innevånare; men af dessa
bodde dock den ojämförligt största delen i landets sydligaste hälft, ty
- om Gefleborgs län frånräknas, så hade den öfriga delen af Norrland
på en yta af 2,132 qv.-mil vid sagda tid ej mer än 378,754 inne-
vånare. I den genom den åtföljande kartan framställda södra och
något mindre delen af Sverige fans således är 1871 mer än
3,820,000 bebyggare, och det bör derföre icke kuona förefalla
särdeles underligt, att man i Sverige länge hyste fruktan för, att
jernvägar icke skulle kunna bära sig. Erfarenheten har emellertid
dess bättre ’allt mera visat, att denna farhåga var ogrundad, och
högst betydliga jernvägsanläggningar hafva i följd deruf under de
sista åren blifvit beslutade. .
Vid 1871 års slut funnos visserligen i Sverige 173+4 mil för
trafik öppnade jernvägar, men häraf utgjordes 111 mil af staten
tillhöriga stambanor, som endast undantagsvis beröra något malm-
fält, utan såsom stambanor blott hafva det ändamål att möjligast ’
rakt sammanbinda vissa hufvudpunkter. Deremot hafva under de
allra sista åren så många nya jerpvägsanläggningar blifvit beslutade,
att vid 1872 års slut nya jernvägar, med ev sammanlagd längd om
nära 200 mil, voro mer eller mindre påbörjade, och af dessa kan
en ganska betydlig del sägas utgöras af bergslagsbanor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
